Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

"Sluta flyga till Thailand" – klimatförändringen kräver ansvar av var och en

Från 2016
Uppdaterad 28.09.2016 09:14.
Airbus A340 på flygplatsen i Frankfurt
Bild: Fredrik von Erichsen / EPA

För att rädda klimatet måste vi ändra vår livsstil, det räcker inte med tekniska innovationer. Politikerna måste också våga fatta svåra beslut som begränsar vår vardag. Det säger svensk miljödebattör på besök i Åbo.

2½ - 3 ton koldioxid, det är vad en flygresa från Finland till Thailand släpper ut. Samtidigt ska vi om några decennier vara nere på ett ton per person och år, så den ekvationen går inte ihop.

Oron framförs av Anders Wijkman, ordförande för den globala tankesmedjan Romklubben. Han är tidigare politiker och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige.

Han säger att livsstilen och konsumtionsvanorna är absolut betydelsefulla med tanke på planetens framtid. En del går att lösa med information, så att människor får val i vardagen, som när de köper mat eller bränsle. Men politikerna måste också våga sätta in styrmedel och det är inget snack om saken, säger han.

Kallar på beteendevetare

Wijkman har som aktiv miljödebattör under flera års tid engagerat sig i spänningen mellan den globala ekonomin och miljön. Nu säger han att klimatforskarna egentligen inte är så bra på att lösa klimatfrågan. Inte heller ekonomerna, för de tror att man kan prissätta bort allting, säger han.

– Det finns grupper som inte bryr sig om bensinen kostar 15 eller 25 kronor litern (cirka 1,6 eller 2,6 euro). På samma sätt finns det dom som alltid kommer att betala för resor långt bort.

Han anser att vi måste bli bättre på att förstå hur människor fungerar och reagerar. Jag tror att vi behöver mer råd och hjälp av beteendevetare och så måste vi hitta ett sätt där vi alla blir lite mer ansvarsfulla, säger han.

Klimatflyktingarna kommer

Experter från Finland och Sverige deltog i seminariet Climate Leadership Council i Åbo.
Anders Wijkman berättade om Sveriges ambition att vara koldioxidneutralt år 2045. Övriga experter representerade näringslivet och större städer i de två länderna.

En klimatstrategi för Sverige har bearbetats i två år. Anders Wijkman är ordförande för miljömålsberedningen som har i uppgift att ta fram lösningar för hur Sverige ska ta sig an klimatutmaningen till mitten av århundradet. Han blickar framåt med både allvar och optimism.

– Vi ligger ju inte bra till, klimatförändringen pågår oförändrat. Utsläppen av växthusgaser har precis nu planat ut, men dom ligger på en hög nivå och det leder till att koncentrationen i atmosfären hela tiden ökar.

Torka i Somalia
Bild: EPA

Wijkman räknar upp negativa konsekvenser som blivit allt mer påtagliga. De extrema vädertyperna ökar, å ena sida förekommer torka och å andra sidan stormar och skyfallsregn. Han tror att det kommer att bli problem i vissa delar av världen att överhuvudtaget bo kvar och det kommer att leda till ökad migration.

Ser också solstrålar

Samtidigt pågår en väldigt snabb teknisk utveckling, framförallt när det gäller nya energisystem, säger Wijkman. Han jämför klimatmötet i Paris med Köpenhamnsmötet 2009.

– I Köpenhamn var det ingen som talade om solen egentligen. Nu talar alla om solen, även i vår del av världen. Batteritekniken utvecklas, digitaliseringen erbjuder lösningar på väldigt många problem och vi har ny fascinerande forskning när det gäller biomassa som visat att allt du kan göra på petroleum kan du också göra med material och molekyler från skogen.

Möjligheter finns alltså, men de bromsas upp av trögheter i systemet, säger Wijkman.

– Ta transporterna, vi har fem miljoner bilar i Sverige som går på bensin och diesel. Dom kan du ju inte tänka bort bara över en natt, utan dom kommer att finnas där länge. Så det tar tid att ställa om systemet, men nog finns det lösningar på i stort sett alla problem.

Skogsbeklätt Sahara kunde ta kål på utsläppen

Under seminariet utpekades den alltjämt ökande flygtrafiken som en allvarlig källa till koldioxidutsläpp. Kritiken kom från Kaisa Hietala. Hon är direktör för de förnybara produkterna på energibolaget Neste som enligt henne är på god väg med att kannibalisera sina fossila grundpelare.

Pekka Lundmark, verkställande direktör för Fortum, riktade för sin del kritik mot de stöd som pumpas in i förnybara energiformer. Han anser att det inte är hållbart ur ett ekonomiskt perspektiv och utlyser marknadsstyrda lösningar. Konsultföretaget Pöyry tog en annan approach, styrelseordförande Henrik Ehrnrooth talade om att koldioxidbesväret går att kringgå bara vi har tillräckligt med träd. Enligt Pöyrys beräkningar finns det 422 träd per person i hela världen. 3 200 träd per person skulle räcka för att uppta överflödet av koldioxid och de kunde med fördel planteras i till exempel Sahara.

Helt åt skogen på Runsala
Bild: Yle/Annika Holmbom

Städerna Åbo, Helsingfors och Stockholm hade också sina representanter på plats för att berätta om städernas klimatarbete. Åbo samarbetar med Stockholm kring nya mobilitetslösningar. Visionen är en stad där man inte behöver äga en egen bil utan kan låna eller dela en bil. Samarbetet siktar också på att öka andelen elfordon och miljövänliga lastbilar.

Stockholm fasar ut fossilbränslen

Stockholms klimatstrategi är fem år ambitiösare än den för övriga Sverige. Staden ska bli helt fossilbränslefri 2040 och redan 2020 ska utsläppen vara betydligt mindre än nu.

Skanstullbron i Stockholm
Bild: Pressbild Transportstyrelsen/Mikael Ullén

Det är tydligt utpekat vad alla ska göra för att staden ska nå dit, berättar Gustav Landahl, avdelningschef för plan- och miljöavdelningen på Stockholms stad. Han menar att processen absolut kunde följas även i andra städer som till exempel Åbo.

Delvis handlar det om uppvärmning och staden är på god väg. 80 procent av bebyggelsen är ansluten till fjärrvärme och det är bara tio procent fossilt kvar i fjärrvärmen. Den stora utmaningen finns i transportsektorn, säger han.

– Vi måste få mer energieffektiva fordon och gå över till förnybara drivmedel och el i de fordon vi använder. I dagsläget är tjugo procent av bränslet vi använder förnybart, men det är 80 procent diesel och bensin kvar och där ligger den stora utmaningen.