Hoppa till huvudinnehåll

Yle Fem

Minikjolen - en symbol för protest eller tillgänglighet?

Från 2016
Uppdaterad 28.11.2016 09:02.
En kvinna poserar i en gul minikjol.
Bild: Yle

Varje gång som modet ändrar gör man upp med de rådande normer och föreställningar som härskar i samhället. I modets historia är kjolen inte bara ett stycke tyg. Kjolen representerar också kvinnofrigörelsens historia.

I grund och botten är minikjolen är bara ett stycke tyg svept omkring en kvinnas kropp – eller varför inte en mans kropp. Men minikjolen är ett väldigt litet stycke tyg, och det har skapat rabalder och debatt genom åren.

Kvinnor i gatubilden på 1960-talet.
Bildtext På 1960-talet började man se minikjolen i gatubilden.
Bild: Yle/Antero Tanhunen

Den lilla korta nedredelen har varit mer eller mindre framträdande i modebilden ända sedan den brittiska designern Mary Quant i mitten av 1960-talet designade plagget och skickade ut det på gatan i London. Det lilla plagget väckte ett stort intresse, men också mycket kritik. Genom åren har minikjolen varit minerad mark. Minikjolen är nämligen så mycket mer än ett modeplagg – den var symbol för kvinnornas frigörelse på 1960-talet.

En kvinna poserar i en minikjol med Englandsflagga 1960-tal.
Bildtext Minikjolen skapades av designern Mary Quant på 1960-talet.
Bild: Yle

Trots att man i dag kan betrakta minikjolen som väldigt sexualiserad så representerade den faktiskt på 1960-talet en avsexualisering av kroppen, säger Pia Friis Laneth. Hon är författare till flera böcker om kvinnoliv och könskamp. Minikjolen var ett uppror mot timglasfiguren som var 1950-talets ideal av kvinnokroppen. Då låg fokuset på moderskapet, med attribut som breda höfter.

Två kvinnor klädda i minikjol poserar vid en stenvägg 1960-tal.
Bildtext Minikjolen var en symbol för frihet
Bild: Yle

Minikjolen – ett tecken på att kvinnor kan tänka själv?

Pia Friis Laneth påpekar att 1960-talet hämtade med sig p-piller och fri abort. De bidrog till en nyskapad frihetskänsla hos den unga generationen.

En kvinna tar ett piller. Bilden från 1965.
Bildtext P-pillret fick en stor betydelse för kvinnor världen över.
Bild: Yle

Unga kvinnor kunde förlänga sin ungdomstid då de inte längre behövde bli mammor som 18- eller 19-åringar. I stället kunde de utbilda sig och arbeta.

– Man fick en känsla av att allt var möjligt! Man kunde klättra på den sociala stegen och göra så kallade klassresor när man inte längre var underkastad "sitt öde", säger Pia Friis Laneth.

En mamma häller upp mjölk åt sina barn vid matbordet.
Bildtext Att skaffa barn blev för kvinnan ett val bland många andra.
Bild: Yle

Pia Friis Laneth betonar att kjollängden under alla tider har följt kvinnans upplevelse av självständighet och frigörelse.

Under perioder av stark självständighet kryper kjollängden uppåt. Vid perioder av mindre frigjordhet kryper den neråt.

En kvinna poserar i en minikjol.
Bildtext Minikjolen kan också vara ett vardagsplagg utan laddning för den som bär den.
Bild: Yle
En kvinna i spetskjol.
Bildtext Minikjolen var en symbol för frigörelse från gamla mönster.
Bild: Yle

Många upplevde förr – och upplever fortfarande – att minikjolen är ett attribut för att kvinnor objektifierar sig själv, vilket de också har rätt att göra, säger den amerikanska sociologen Michael Kimmel.

Förtryck och frigörelse i ett och samma tygstycke

När minikjolen fortfarande skapar debatt och skriverier, 50 år efter att den dök upp i gatubilden, så handlar det mycket om frigörelsen. I en del människors ögon bjuder kvinnorna ut sig själva som sexuella objekt när de klär sig i kortkort. Därmed utsätter kvinnorna sig själva för övergrepp och överfall.

En ensam kvinna går på en mörk gata
Bildtext Kvinnor ska inte klä sig "onödigt" utmanande.
Bild: Yle/Pentti Palmu

Det här beror på att minikjolen både avslöjar och döljer det som männen hyser begär för. Det handlar om en blandning av sexuellt förtryck och sexuell frigörelse. Det är det som gör minikjolen så betydelsefull och extremt symbolisk, fortsätter Michael Kimmel.

Klackskor
Bildtext "Minikjolen handlar om sexualitet som inget annat plagg gör. Som god tvåa kommer den högklackade skon",säger Sociolog Michael Kimmel
Bild: EPA/ALAN CROWHURST

Minikjolen har kommit för att stanna

I samband med hippierörelsen tar kjollängderna en tur neråt längs benen igen – och hålls också kvar där i en del kretsar, som en symbol för solidaritet med kvinnor runt om i världen.

Ett hippiepar med bar överkropp poserar framför tält år 1967.
Bildtext På 1960-talet blev kvinnor och män mera jämställda.
Bild: Yle

Men redan på 1980-talet blir kjolarna igen kortare. Den här gången sker det utan ramaskri. Från och med 1990-talet och fram till våra dagar har minikjolen sin alldeles egna plats i modebilden i alla möjliga tänkbara former, färger och utformningar.

– Det finns inga tecken på att vi kommer att vinka farväl till minikjolen i den närmaste framtiden heller, säger Pia Friis Laneth.

– Minikjolen har kommit för att stanna. Den kommer att försvinna ur utbudet i perioder men så kommer den tillbaka igen, på ett nytt sätt.

En evig klassiker

I dag har minikjolen en alldeles egen plats på catwalken och i de glittrande modemagasinen.

Bakom kulisserna på London Fashion Week
Bildtext Backstage på London Fashion Week
Bild: Cecilia Etzell
Den lilla svarta i olika versioner på Gemeentemuseum Den Haag 2014.
Bildtext Chanels klänningar i ett skyltfönster.
Bild: Wikimedia Commons/Ilonamay
Modehuset IvanaHelsinki höst- och vinterkollektion 2010-2011
Bildtext Klänningar av Ivana Helsinki.
Bild: IvanaHelsinki

Minikjolen är en evig klassiker i garderoben, och kan placeras i samma kategori som den svarta blazern och den vita skjortan. Minikjolen passar till allt. Du kan ha korta ben, långa ben, du kan vara rätt kurvig, du kan ha breda höfter; den passar alla kroppar. Det gör att minikjolen har blivit enormt homogen.

Texten är ursprungligen skriven av Susanne Vigsö Grön på Danmarks Radio DR.

Diskussion om artikeln