Helsingfors valde superchef - valet ansågs diskriminerande
Sami Sarvilinna valdes på onsdagen till ny kanslichef för Helsingfors stad. Stadsfullmäktige röstade om valet. Stadsjurist Sarvilinna fick 46 röster medan biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen fick 36 röster i en sluten omröstning.
Den nya kanslichefen blir administrativ chef för ledarna för de fyra nya sektorerna som skapas i och med att stadens förvaltning förändras.
Debatten före valet av kanslichef gick het och flera ledamöter från SDP och VF lyfte fram att om Ritva Viljanen med bakgrund inom SDP inte väljs kan man med fog tala om diskriminering.
- Det här beslutet uppfyller diskriminering på så många plan, varav ett handlar om kön, sade Sirpa Puhakka (VF).
- Baserar sig den här diskrimineringen på Viljanens partibakgrund, på hennes kön, på personliga preferenser eller på något annat vet vi inte, sade i sin tur Anna Vuorjoki (VF) som i likhet med många andra från SDP och VF lyfte fram att Viljanens meriter är klart större än Sarvilinnas.
- Viljanen har jobbat som kanslichef i nio år på Inrikesministeriet och har precis den erfarenhet som behövs för det här jobbet, sade Pilvi Torsti (SDP).
Pajunen krävdes på svar - men han gav inga
Maija Anttila (SDP) påpekade också kandidaternas kön och att valet kan ses som en kamp mellan män och kvinnor.
- Män har i offentligheten stött Sarvilinna. Och redan nu har vi män på så många viktiga poster, till exempel är flera av fullmäktigegruppernas ordförande en man.
I flera sammanhang krävdes också att stadsdirektör Jussi Pajunen stiger fram och motiverar varför han föreslagit Sarvilinna för posten. Men det gjorde Pajunen inte.
"Sarvilinna är mer lämplig"
De två största partierna i fullmäktige, Samlingspartiet och De gröna, stödde ändå Sarvilinna.
- Det handlar om att Sarvilinna är mer lämplig för posten. Ett val kan inte göras enbart genom att titta på meriterna. Att Viljanen har en lång erfarenhet från chefsposter går inte att förneka, sade Hannu Oskala (Gröna).
- Valet till ett toppjobb kan inte bara göras genom att titta på kandidaternas CV. Det handlar om en helhetsutvärdering där annat, som till exempel förtroende spelar in, sade Tatu Rauhamäki (Saml).
Ulla-Marja Urho (Saml) ställde sig frågande till att kön eller partibakgrund skulle spela in.
- Jag förstår inte hur någon kan se att det här handlar om kön eller parti. Jag är själv medlem i Kvinnosaksförbundet Unionen men lämnade frågan om valet av kvinnor till toppjobb i skiftet mellan 1970- och 1980-talet.
Sammanlagt sökte 23 personer till tjänsten som kanslichef. Posten är helt ny och inrättas i och med att Helsingfors förvaltningsmodell förändras. Kanslichefen tillträder den 15 oktober och har en månadslön på 14 000 euro. Posten innehas nu av samma person i sju år.