Forsblom: Team North America en succé – Team Europe en mardröm

Ishockeyturneringen World Cup spelades enligt ett helt nytt koncept, förutom sex landslag deltog även två samlingslag. NHL-pamparnas plan spolierades i praktiken redan i den första matchen.

Ishockeyvärldens Mecka, Toronto, är ur många perspektiv kanske det bästa stället att arrangera en åttalagsturnering i ishockey. Kanadas största stad är centralt belägen i Nordamerika och har både hockeykulturen och den nödvändiga infrastrukturen.

I Toronto var världens bästa spelare, hockeymedia från hela världen och ett tiotusental ishockeysupportrar koncentrerade inom ett par kvadratkilometer.

World Cup arrangerades av den nordamerikanska proffsligan NHL och dess spelarfack NHLPA i samarbete med det internationella ishockeyförbundet IIHF.

Det innebar att exakt allt skedde på NHL:s villkor, något som inkluderade såväl tidpunkt, dopningstest, turneringsformat, gruppindelning, laguttagning, poängräkning som regler.

Ur ett ekonomiskt perspektiv är World Cup-turneringen en guldgruva för NHL. Därför var turneringen också skräddarsydd av NHL. Förutom sex landslag deltog Team North America, som bestod av de bästa under 24-åriga nordamerikanarna, och samlingslaget Team Europe med spelare från åtta europeiska länder.

Nu var manegen krattad för att Kanada och USA skulle ha alla förutsättningar att göra upp i en nordamerikansk final. Kanada och USA var placerade i samma grupp som de två på förhand sett sämsta lagen, Team Europe och Tjeckien. De nordamerikanska lagen i A-gruppen hade därför inte heller kunnat ställas mot varandra i en semifinal.

McDavid och Matthews gick hem i Toronto

Team North America var i äkta marknadsjippoanda placerat i samma grupp som Finland, Ryssland och Sverige för att väcka det nordamerikanska och lokala intresset för B-gruppen. Något som visade sig vara ett lyckat drag, inte minst tack vare två givna dragplåster.

Den 19-årige Toronto-sonen Connor McDavid har redan den här säsongen förutsättningar att vara NHL:s bästa spelare i sitt klubblag Edmonton Oilers. Kedjekompisen Auston Matthews draftades i somras som etta av Toronto Maple Leafs och fick nu inför säsongsstarten möjlighet att presentera sig för Maple Leafs-supportrarna. Jack Eichel representerar Buffalo som är beläget bara ett par timmars bilfärd från Toronto.

Ungdomarna sålde som smör i Toronto. Gatubilden dominerades av McDavid- och Matthews-tröjor och så gott som alla, framför allt de yngre supportrarna, älskade laget som tycktes ha två gaspedaler och sakna broms.

Det verkade inte spela någon roll att det rörde sig om ett konstgjort lag. Ur ett marknadsföringsperspektiv var Team North America ett genialt drag inför den stundande NHL-säsongen.

Spelmässigt hade nordamerikanerna förtjänat en plats i semifinal, men lagets turnering tog ändå slut i samma sekund som Finlands.

Team Europe fullbordade mardrömmen

Redan i turneringens första match krossades i praktiken drömmen om en nordamerikansk final när Team Europe smått sensationellt besegrade USA med 3–0. Ett USA som var vingklippt på grund av Team North America. Spelare som Shayne Gostisbehere, Seth Jones, Jack Eichel, Johnny Gaudreau och Auston Matthews hade gjort USA till ett bättre lag.

Hade Finland inte fått ta ut sina bästa under 24-åringar hade över halva backbesättningen, kedjan Sebastian Aho–Aleksander Barkov–Patrik Laine och Teuvo Teräväinen inte stått till chefstränaren Lauri Marjamäkis förfogande.

Kanada vann som förväntat gruppen och fick semifinalsällskap av grupptvåan Team Europe, som från början alltså var tänkt som ett utfyllnadslag.

Turneringsarrangörernas mardröm fullbordades när det europeiska samlingslaget knep en finalplats genom att överraskande besegra Sverige i den andra semifinalens förlängning.

All heder till Team Europe, som var uträknat på förhand, och som inte hade något landslagsemblem att spela för. Den engelska fotbollsklubben Southamptons klubbledare Ralph Krueger gjorde som chefstränare en bragdinsats genom att svetsa ihop spelare från åtta olika länder till ett finallag.

Turneringen dog före finalserien

Finalserien, som skulle bli turneringens höjdpunkt, blev istället något av en tämligen ointressant transportsträcka. Finalmatcherna åskådliggörs antagligen bäst av att överraskande stora delar av läktarna gapade tomma.

Att det lokala basebollaget Toronto Blue Jays, som under de senaste åren har varit ungefär lika populärt som ishockeylaget Toronto Maple Leafs, under World Cup-veckorna gick en frenetisk kamp om en slutspelsplats i MLB bidrog ytterligare till att finalserien inte fick det rampljus som förväntades.

Av allt att döma var turneringsarrangörerna nöjda över den hajp som Team North America lyckades skapa. Minst lika snopna var de nog över att finalserien inte blev en duell mellan två riktiga landslag. Team Europe förstörde mer eller mindre turneringen ur NHL:s perspektiv.

Inga NHL-spelare i Sydkorea?

NHL behandlar sin diamant med silkesvantar och planen är att World Cup ska bli flaggskeppsturneringen för landslagsishockey, något som endast kan ske på bekostnad av vinter-OS.

Nästa World Cup-turnering spelas förmodligen år 2020, medan det verkar osannolikt att NHL-stjärnorna skulle vara tillgängliga för landslagen i vinter-OS år 2018 i sydkoreanska Pyeongchang. Detta trots att spelarna gärna vill ställa upp.

Orsakerna till den sannolika OS-frånvaron är många, men ett tungt vägande skäl är att OS skulle tära på intresset för nästa World Cup-turnering. Ett annat skäl är att den internationella olympiska kommittén IOK vill att NHL-klubbarna försäkrar spelarna. NHL-ägarna kommer så småningom att fatta beslut i frågan.

Det är sannolikare att NHL-spelarna gör OS-comeback i Peking år 2022. Den kinesiska marknaden är enorm och NHL-klubbarna ser ett stort ekonomiskt värde i att NHL-spelarna och ligan får synlighet på den stora asiatiska marknaden.

Ett korridorsrykte i Toronto gjorde gällande att London kunde vara ett alternativ som arrangör för åtminstone en del av matcherna år 2020. Av allt att döma skulle inga samlingslag spela, utan Team North America och Team Europe skulle ersättas av riktiga landslag.