Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Busholmen har tillräckligt med svenska barn för egen förskola - men staden säger nej

Från 2016
Uppdaterad 03.10.2016 10:23.
Havsutsikt från ny studentbostad på sjunde våningen
Bildtext Busholmen har många svenskspråkiga barnfamiljer. Skolan blev inte av, och någon förskola verkar heller inte finnas i stadens planer.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Efter att den utlovade svenskspråkiga skolan på Busholmen inte blev av, hoppas föräldrarna på en förskola i anslutning till daghemmet Pärlan. Det finns tillräckligt med barn.

Peter Westerholm, som jobbar på Yle, bor på Busholmen i Helsingfors och har tre barn på fem år, tre år och nio månader. Han hoppas att Busholmen skulle få en förskola i anslutning till daghemmet Pärlan. Den utlovade svenskspråkiga skolan på Busholmen begravdes redan tidigare.

- Det handlar främst om logistik. Som det ser ut nu kommer förskolan vid Minerva lågstadium att vara utlokaliserad till en barack vid Sandudds badstrand. Dit kommer man bara med bil.

Krånglig skolväg

Westerholms äldsta son ska börja förskolan nästa höst. Det är ännu oklart när Minerva ska renoveras, eftersom renoveringen har skjutits upp flera gånger. Börjar den i höst, ska förskolebarnen gå i en utlokaliserad enhet vid Sandudds badstrand tills renoveringen är klar.

- Det är klart att det alltid är olämpligt för någon när man inte lämnar och hämtar precis där man är van, säger dagvårdschef Nina Fabricius vid Helsingfors stad.

Daghemmet Pärlan har utrymmen som lämpar sig för äldre barn. De planerades när man trodde att Busholmen skulle få en svenskspråkig skola.

Det ser inte ut som att Busholmen kommer att få någon förskola inom snart framtid.

- Jag spekulerar inte. Men vi kommer inte att bereda ärendet så att Pärlan får en egen förskola, säger Fabricius.

Daghemmet Pärlan har utrymmen som lämpar sig för äldre barn. De planerades när man trodde att Busholmen skulle få en svenskspråkig skola.

Fjorton dagisar blir fyra förskolor

I dag finns det 13 kommunala daghem eller köpavtalsdagem och 2 gruppfamiljedaghem i det södra stordistriktet, det vill säga från Tölö söderut. Barnen från alla de här daghemmen placeras i fyra förskolor.

- Staden följer strategin om att sexårsverksamhet i första hand ska finnas i omedelbar närhet av skolan, säger Nina Fabricius.

Dels vill man bereda plats för yngre barn på de redan överbelastade daghemmen, dels ser man klara pedagogiska fördelar i att samarbeta med skolan.

Sju barn minimiantal

Peter Westerholm har kartlagt intresset för en förskola bland de andra Busholmenföräldrarna. Hittills har man samlat ihop sju intresserade, men då har man bara kollat ett daghem, så antagligen är intresset betydligt större.

För att Helsingfors stad ska ordna förskoleverksamhet krävs det att det finns minst sju barn. Det här är minimiantalet, men betyder inte att staden skulle vara förpliktigad att ordna en förskolegrupp för barnen. På finska sidan är kraven striktare, där krävs mins tretton barn för att en förskolegrupp ska bli av.

För att Helsingfors stad ska ordna förskoleverksamhet krävs det att det finns minst sju barn.

Föräldern Peter Westerholm poängterar att föräldrarna aldrig har lovats någon förskola. Men eftersom den utlovade skolan inte blev av, hade en förskola känts som något slags plåster på såren. Med facit på hand är Westerholm inte säker på att familjen hade valt att bo på Busholmen om de vetat att där varken kommer att finnas skola eller förskola.

- Nog tror jag att vi skulle fundera på saken. När man bor i en stad, betalar man för att ha lite kortare avstånd. Om man ändå ska sitta i bil i 45 minuter, kan man ju lika gärna åka till Vanda.

Diskussion om artikeln