EU ratificerar klimatavtalet – lång väg kvar innan målen uppnås

Parisavtalets målsättningar är fortfarande avlägsna. Finland ser ut att lägga käppar i hjulen för klimatförhandlingarna.

Under den senaste månaden har flera stora länder ratificerat klimatavtalet som gjordes upp i Paris i december. Igår meddelade EU att unionen godkänner avtalet och Indien förväntas ratificera avtalet i dagarna. Det innebär att avtalet som planerat kan träda i kraft år 2020.

Jussi Nikula, programchef vid världsnaturfonden WWF, säger att avtalet ratificerats i anmärkningsvärd takt.

- Att avtalet blir giltigt inom ett år efter att det gjordes upp är säkert bättre än vad någon vågade hoppas på, säger Nikula.

Det förra klimatavtalet, Kyotoprotokollet, blev giltigt sju år efter att det gjordes upp. Parisavtalets medvind beror på att det är uppbyggt på ett annat sätt, säger miljörådet Outi Honkatukia vid Mijöministeriet.

- Inför Parisavtalet fick länderna själva lämna in löften om vilka åtgärder de kommer att vidta för att minska på sina utsläpp. Kyotoprotokollet var mer toppstyrt, säger hon.

Mycket kvar

Men eftersom länderna själva fått bestämma hur mycket de ska dra ner på sina utsläpp betyder det samtidigt att löftena de gett inte ännu räcker till för att uppfylla målen som slagits fast i Parisavtalet.

Meningen är att hålla den långsiktiga, globala temperaturökningen på under två grader, jämfört med nivåerna före industrialiseringen. De nuvarande löftena om utsläppsminskningar kommer att leda till en ökning på 2,7 grader.

- Det finns fortfarande mycket kvar att göra, konstaterar Jussi Nikula.

År 2018 kommer den första så kallade dialogen om utsläppslöften att föras mellan avtalsländerna. Först 2023 hålls det första uppföljningsmötet där ländernas löften granskas på nytt.

Just nu är Finland mer av bromskloss för EU:s klimatpolitik.

Jussi Nikula, WWF

Armbrytning inom EU

Trots att EU har godkänt avtalet är unionen inte på långt när överens om hur utsläppsmålen ska nås.

I somras kom EU-kommissionen med ett förslag på hur bördan skulle kunna fördelas mellan medlemsländerna. Finland blev tilldelat en av unionens hårdaste krav på utsläppsminskningar – 39 procent fram till år 2030.

Outi Honkatukia tror att förhandlingarna inom unionen kommer att bli hårda och utdragna.

- Om jag känner EU rätt är det mycket troligt. Men det finns tid fram till år 2021 att förhandla, säger hon.

Lägger käppar i hjulen

Jussi Nikula säger å sin sida att det är troligt att Finland inte kommer att ligga i framkant under EU:s interna förhandlingar.

- Just nu är Finland mer av en bromskloss för EU:s klimatpolitik.

Inom skogssektorn försöker Finland få till kryphål som i praktiken skulle betyda att utsläppsmålen inom den sektorn blir lindrigare, säger han.

- Finland verkar vara missnöjt med de nuvarande målsättningarna, samtidigt som de alltså inte är tillräckliga för att uppnå målen i Parisavtalet.