Chockförlust för freden i folkomröstning i Colombia

Colombianerna har med knapp majoritet avvisat det färska fredsavtalet som skulle göra slut på 52 år av krig.

50,21 procent röstade mot fredsavtalet mellan regeringen och Farcgerillan, då 99,5 procent av rösterna hade räknats.

Ja-sidan fick 49,78 procent av rösterna - det innebär att mindre än 60 000 röster skiljde åt mellan nej- och ja-sidan.

Det var känt att det fanns starkt motstånd mot fredsavtalet som undertecknades högtidligt för en vecka sedan, men resultatet var ändå en chock för nationen och omvärlden.

Regeringen och rebellerna besvikna

President Juan Manuel Santos erkände att man misslyckades med att ratificera fredsavtalet, medan rebellerna sade sig hålla fast vid freden, trots besvikelsen.

Santos sade i ett tal till nationen att han accepterar att Colombia har röstat nej till fredsavtalet.

Han sa att fredsavtalet är i kraft tillsvidare och att man redan under måndagen ska diskutera fortsättningen med de största partierna.

- Majoriteten har sagt nej till fördraget. Men jag kommer inte att ge upp och jag kommer att fortsätta att sträva efter fred till min mandatperiods sista dag, sa Santos.

Santos ämbetsperiod löper ut i augusti år 2018, men det förekom spekulationer i natt om att han skulle tvingas avgå.

Endast ord, inga vapen

Farc-ledaren Rodrigo "Timochenko" Londono försäkrade också att rebellerna fortfarande eftersträvar fred.

- Farc upprepar sitt löfte om att endast använda ord som ett vapen för att bygga framtiden, sa Londono i Havanna.

- Till det colombianska folket som drömmer om fred, räkna med oss, freden kommer att segra, försäkrade den långvarige rebelledaren.

Regeringen varnade inför folkomröstningen att ett nej skulle leda till krig och opinionsmätningar förutspådde en klar seger för ja-sidan.

Nej-sidan kräver nytt avtal

Många colombianer som röstade mot avtalet, ansåg att rebellerna kom för lätt undan och inte tvingades betala något pris för årtionden av våld.

- Jag röstade nej. Jag vill inte lära mina barn att allt kan förlåtas, sa ingenjören Alejandro Jaramillo i huvudstaden Bogota, där en klar majoritet röstade för avtalet.

Motståndarna kräver att man omförhandlar avtalet. De motsätter sig allmän amnesti för fängslade rebeller och vill inte ge Farc öronmärkta platser i parlamentet.

- Det här var ett klart budskap, jag ber alla medborgare att lita på att vi vet hur vi ska hantera situationen utan agitation. Vi ska arbeta med regeringen för att omförhandla avtalet, sa den förre konservativa vicepresidenten Fransisco Santos som var en av motståndarnas ledare.

Regn orsaken till det usla valdeltagandet?

Rebellerna skulle enligt avtalet överlåta sina vapen om sex månader. I gengäld skulle de få tio platser i parlamentet. Fem i överhuset och fem i underhuset.

Dessutom skulle 16 platser i underhuset öronmärkas för gräsrotsrörelser på landsbygden som hittills har haft svårt att få sina röster hörda.

Klara opinionsmätningar och häftigt regn efter orkanen Matthew verkar ha bidragit till det överraskande resultatet.

Under 38 procent av de röstberättigade deltog i omröstningen.

En del som röstade mot verkar också ha dolt sina verkliga avsikter i opinionsmätningar, där 70 procent av de tillfrågade sade att de skulle rösta ja.

President Santos och rebelledaren "Timochenko" skrev under det 297 sidor långa fredsavtalet för en vecka sedan inför 2 500 inbjudna gäster, bland dem många stats- och regeringschefer.

"Verkar som om Colombia har glömt krigets grymheter"

Det över 50 år långa inbördeskriget har krävt minst 220 000 dödsoffer och de som hoppades på fred är ytterst besvikna idag.

- Vad sorgligt. Det verkar som om Colombia har glömt krigets grymheter, våra döda, våra skadade, våra lemlästade, allt lidande som vi genomgick, sa den tårögde filosofiprofessorn Adriana Rivera som var aktiv i ja-kampanjen.

Resultatet innebär också att fredsförhandlingarna med en mindre, aktiv rebellgrupp läggs på is, liksom en länge planerad skattereform.

Omröstningen befaras också få negativa ekonomiska följder, eftersom man hade hoppats på en ny våg av investeringar i Latinamerikas fjärde största ekonomi som har lidit av minskade oljeintäkter.

Nu lägger många företag sina investeringsplaner på hyllan av rädsla för fortsatta våldsamheter.