Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Nobelpriset i fysik delas av tre - en av dem gäst vid Aalto-universitetet

Från 2016
Uppdaterad 04.10.2016 19:48.
David Thouless, Duncan Haldane och Michael Kosterlitz fick nobelpriset i fysik 2016.
Bild: EPA/ANDERS WIKLUND

Årets Nobelpris tilldelas tre personer för forskning kring exotisk materia i kvantvärlden.

Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat att ena hälften av priset går till David J. Thouless (University of Washington) och den andra hälften till F. Duncan M. Haldane (Princeton University) och
J. Michael Kosterlitz (Brown University).

Michael Kosterlitz
Bildtext Michael Kosterlitz
Bild: Markku Ojala / Kuvatoimisto Compic-Photos

En av pristagarna befinner sig i Finland - planerar att ta några öl

Sveriges Radio har intervjuat Michael Kosterlitz.

– Jag sitter i ett parkeringshus i Finland, i Esbo, sade han då han blev uppringd och informerad om att han fått priset.

– Jag ska gå och fira, jag ska ta några öl och helt enkelt låta det här sjunka in, sade nobelpristagaren.

Kosterlitz befinner sig i Finland som gäst hos forskaren Tapio Ala-Nissilä vid Aalto-universitetet. Han forskningsbesök pågår i två månader.

Ala-Nissiläs grupp forskar i samma ämne som årets fysikpristagare - exotisk materia i kvantvärlden.

Röjde hemligheter hos exotisk materia

I prismotiveringen sägs det att årets pristagare har öppnat portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd. Forskarna har med avancerade matematiska metoder studerat ovanliga materiefaser, till exempel supraledare, supravätskor eller tunna magnetiska filmer.

- Det här gjordes för länge sedan, men det är nu som många otroliga upptäckter kommer som baseras på den här forskningen, sade F. Duncan Haldane till SR.

F. Duncan Haldane fick nobelpriset i fysik 2016
Bildtext F. Duncan Haldane.
Bild: EPA/DENISE APPLEWHITE / PRINCETON UNIVERSITY

Man hoppas nu på framtida tillämpningar, både inom materialvetenskap och elektronik.

Avgörande för de tre pristagarnas upptäckter var att de använde topologiska begrepp inom fysiken. Topologi är en gren av matematiken som beskriver egenskaper som förändras bara stegvis.

"Inte lika självklart som när is smälter till vatten"

– Teorin handlar om topologiska fasövergångar. Vi känner alla till normala fasövergångar, till exempel is som blir vatten. Pristagarna har visat på andra fasövergångar som har en unik topolgi, säger Olle Eriksson, professor vid Uppsala Universitet. Eriksson har uttalat sig i SR:s Vetenskapsradio.

– Man ser inte de här fasövergångarna eftersom de sker vid väldigt låga temperaturer. De här fasövergångarna är inte speciellt lätta att förstå eftersom de inte är så självklara som när is smälter till vatten, förklarar Olle Eriksson.

- Pristagarnas metoder har visat hur man kan få grepp om säregna tillstånd som tidigare varit okända eller svårförklarliga, exempelvis hur olika material och ämnen beter sig i tvådimensionella faser, när de är platta, Mats Larsson, ledamot i Nobelkommittén för fysikpriset, till Svenska Dagbladet.

”för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser”.

Pristagarna:

  • David J. Thouless, född 1934 (82 år) i Bearsden, Storbritannien. Fil. dr 1958 vid Cornell University, Ithaca, NY, USA. Emeritus Professor vid University of Washington, Seattle, WA, USA.
  • F. Duncan M. Haldane, född 1951 (65 år) i London, Storbritannien. Fil.dr 1978 vid Cambridge University, Storbritannien. Eugene Higgins Professor of Physics vid Princeton University, NJ, USA.
  • J. Michael Kosterlitz, född 1942 (73 år) i Aberdeen, Storbritannien. Fil.dr 1969 vid Oxford University, Storbritannien. Harrison E. Farnsworth Professor of Physics vid Brown University, Providence, RI, USA.

Diskussion om artikeln