Tvåspråkig miljö viktig för språkbadet

Från och med nästa läsår tar Jyväskylä universitet över Vasa universitets språkutbildningar. Men utbildningen av språkbadslärare ser ändå ut att få fortsätta i Vasa. Något som man välkomnar på enheten för nordiska språk på Vasa universitet.

De två universiteten vill profilera sig för att få strategistöd från staten: Jyväskylä satsar på språk och Vasa på teknik och handel.

Hoppas på fortsatt samarbete med Åbo Akademi

Vasa universitet har sedan 2014 utbildat språkbadslärare i samarbete med Åbo Akademi i Vasa. När det i somras blev klart att språkvetenskaperna ska flyttas till Jyväskylä från och med hösten 2017 började man på enheten för nordiska språk lobba för en fortsättning i Vasa.

Professor Siv Björklund leder enheten för nordiska språk på Vasa universitet och vill att samarbetet med Åbo Akademi ska få fortsätta.

- Vi bygger på mycket gemensam forskning och vi hoppas kunna bygga vidare på det vi gjort hittills, säger Björklund.

Oklart exakt hur utbildningen i Vasa ska ordnas

Från Jyväskylä universitet säger man nu att man siktar på en fortsättning för just språkbadslärarutbildningen i Vasa.

Men något avtal om det finns ännu inte och utbildarna lever i en viss ovisshet.

- Det känns tungt. Vi hoppas få besked så snabbt som möjligt gällande hur språkbadsutbildningen ska fungera i Vasa, säger Björklund.

Tvåspråkigheten ett trumfkort

Det som talar för att utbildningen finns just i Vasa är bland annat den tvåspråkiga miljön.

Av de som antas till språkbadslärarutbildningen kommer mellan 90 och 95 procent från finskspråkiga hem.

- För dem är det väldigt viktigt att de får använda svenskan i olika situationer i en naturlig miljö, säger Björklund.

På Åbo Akademi är man också nöjda med samarbetet.

- Vårt forskningssamarbete sträcker sig långt bakåt. Men det här samarbetet har gett en ny dimension till utbildningen. De studerande har känt sig hemma. Vi har ju en fysisk närhet men kanske också en mental närhet mellan språkgrupperna, säger Petri Salo, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.

Emelie Bergenheim studerar tredje året och siktar på att bli språkbadslärare. Hon anser att den tvåspråkiga miljön är viktig.

- Man får använda det språk som man studerar och det hela blir mer naturligt, säger Bergenheim.

Samarbetade med Kajana

Tidigare samarbetade Vasa universitet med lärarutbildningen i Kajana om språkbadslärarutbildningen. Det samarbetet lades ner 2010.

Siv Björklund säger att också det samarbetet fungerade bra men nackdelarna jämfört med ett samarbete i samma stad är tydliga.

- Miljön där var mycket besvärlig för våra studerande: De glömde bort svenskan och fick sina studier i pedagogik på finska. Det var ju också besvärligt att flytta mellan två orter.

Få in svenskan i Jyväskylä

Så den tvåspråkiga miljöns betydelse går inte att sopa under mattan.

Men skulle inte en flytt till Jyväskylä kunna vara en möjlighet att föra in svenskan på ett enspråkigt finskt område?

- I de förhandlingar som vi har fört har vi sagt att vi gärna gör det. Men inte på bekostnad av det som vi byggt upp här i Vasa under tiotals år, säger Siv Björklund.

Det att språkvetenskaperna flyttar till Jyväskylä är inte bara negativt, enligt Björklund.

- Vasa universitet fick inte de medel man behövde och var i den situationen att de måste välja bort något och det blev språken. Jyväskylä universitet å sin sida har sagt att de är beredda att satsa på språken.

Enheten för nordiska språk splittras?

Men det är inte bara fröjd och jubelklang. Språkbadet ser visserligen ut att få fortsätta i Vasa men enheten för nordiska språk på Vasa universitet består också av annat än språkbadslärarutbildningen.

Och som det nu verkar kommer inte hela enheten att få stanna i Vasa. Det har i sin tur lett till att flera anställda har börjat se sig om efter andra tjänster.

Nära till praktiken

På Vaasan keskuskoulu har man språkbadat på svenska sen 1991. I dagsläget är kring två tredjedelar av eleverna språkbadselever. Där ser man gärna att språkbadslärarutbildningen fortsätter i Vasa och att de studerande gör sin praktik på skolan.

- Det är positivt ur vår och de studerandes synvinkel. De får undervisa i en genuin miljö, säger biträdande rektor Britt Kaskela-Nortamo.

Kaskela-Nortamo påpekar att det inte bara är klassrummen som är tvåspråkiga.

- Man kan dra nytta av saker utanför skolan. Det kan röra sig om ett studiebesök där man med stor sannolikhet stöter på någon som talar svenska.