Gröna blöjväskor och fem andra minnen från rättegången mot Outi McDonald

Rättegången mot tidigare ledande läkaren i Hangö Outi McDonald om den påstådda förskingringen av gamla förnödenheter pågick hela dagen på onsdagen. Rätten fick bland annat höra om kartonger med gamla gummihandskar hemma hos McDonald, om gröna blöjväskor i McDonalds kappsäck och om Lappvik FBK som kanske också borde ha fått en donation.

På förmiddagen hördes McDonald och på eftermiddagen vittnen. En av dem var grundtrygghetsdirektören Elisabeth Kajander som sade att hon hade förbjudit insamling av förnödenheter om det inte fanns ett tillstånd för det. Rätten hörde också en sjukskötare som sade att hälsovården i Hangö hade samlat in förnödenheter redan länge före McDonalds tid och att det aldrig varit tal om några lov för saker som i annat fall skulle ha hamnat i soporna.

1. Hur många Liberoväskor ryms i en kappsäck?

Sju väskor. De sju gröna väskorna var också det enda av föråldrade förnödenheter McDonald säger sig få plats för på resan i början av 2015. Hon var då mitt inne i en process där arbetsgivaren Hangö stad hade petat henne från chefsposten och degraderat henne till vanlig hvc-läkare. Samma vår sades hon upp bland annat med motiveringen att hon hade lovat en anställd högre lön.

McDonald var i januari 2015 sjukskriven och tänkte att hon alls inte skulle resa till sitt kära Afrika så som hon hade planerat. Men företagsläkaren tyckte avståndet kunde göra gott så McDonald packade väskorna.

Liberoväskorna hörde till föråldrade förnödenheter eftersom datumet hade gått ut för våtservetterna för blöjbyten.
- I vanliga fall för jag inte engångsblöjor till Afrika men jag tänkte att väskorna var en rolig present, förklarade McDonald i tingsrätten på onsdagen.

2. Vad innehöll kartongerna hemma hos McDonald?

Hangö stad kopplade in polisen på fallet då de tyckte att McDonald utan lov tagit saker och fört eller donerat dem till Afrika. Polisen besökte McDonalds hem och hittade där en rätt stor mängd föråldrade vårdartiklar. En polis packade dem i sin bil och förde bort dem. En sjukskötare på hälsostationen sade i rätten att det var på hennes initiativ som artiklarna landade hemma hos McDonald. Hon skulle med sin läkarkunskap skulle sortera dem.

Lådorna innehöll sådant som gummihandskar, injektionsnålar, nålar och stygntråd, skalpeller, inkontinensskydd, slangar, intubationsrör, plåster, förband, provförpackningar. Det mesta hade gammalt datum. Men det fanns också saker som av någon annan orsak inte längre fick användas, till exempel nålar och tråd som en skötare lagt färdigt fram för en läkare men som sedan inte hade använts för att det var för tunna eller tjocka nålar och trådar. En del av de gamla sakerna hade också samlats i lådor där datumet var färskt. En del saknade datum eftersom det hade stått skrivet på den ursprungliga lådan men inte på varje enskild förpackning.

Sedan polisundersökningen började har föråldrade vårdförnödenheter inte leveretas vidare från Hangö utan de väntar i lådor.

3. Vilka regler fanns det?

Frågan om regler och instruktioner var den som rättegången hela tiden återkom till. Outi McDonald och en del vittnen sade att det aldrig hade funnits några regler och att det aldrig tidigare hade behövts några tillstånd för insamling av föråldrade förnödenheter.

Den då nya grundtrygghetsdirektören i Hangö Elisabeth Kajander säger däremot att hon förbjöd insamlingar utan tillstånd på ett veckomöte för grundtrygghetens ledningsgrupp som ägde rum i november 2013. Efter det här ska McDonald ha fortsatt samla in gamla förnödenheter utan tillstånd.

McDonald tyckte att hon aldrig hade fått några instruktioner eller förbud. Kajander medgav att tillståndskravet inte hade levererats som en tydlig order utan den hade kommit upp bland allt annat på veckomöten, i en diskussion och växelverkan.

McDonald säger att Kajander krävde av henne att hon framöver berättar vad hon gör på sina semestrar och vart hon reser. Hon säger hon blev förvånad men tyckte inte det var ett krav att rapportera om vart donationerna från Hangövården går.

Flera vittnen antydde att McDonald inte var organisatör utan insamlingen pågick så som alltid.

Det ska också stå i grundtrygghetsverkets verksamhetsbeskrivning att grundtrygghetsdirektören ansvarar för avskrivning av lös egendom. Men i rättegången ansåg McDonald att vårdförnödenheter inte är lös egendom eftersom de inte har något värde och inte finns i inventarielistorna så som till exempel möbler och maskiner. Hangö stad tyckte att allt sådant är lös egendom som inte är fast egendom eller immateriell egendom.

Tingsrätten hörde som vittne också överläkaren vid Raseborgs stad Anne Pietinalho. Hon tyckte det finns gott om pappersarbete för tjänstemännen. Likadana insamlingar ska inte kräva några beslut eller pappersexercis. Men allt ska ske i förtroende. Också Raseborg har donerat artiklar till välgörenhet men verksamheten har inte varit lika omfattande som i Hangö.

4. Är välgörenhet fel?

Ingen i rättssalen tyckte att det är något fel med välgörenhet och att donera föråldrat material till dem som fortfarande kan ha nytta av det, till exempel oanvända men föråldrade gummihandskar till Afrika där de kan bidra till att hindra spridningen av aids. Men åklagaren och Hangö stad tyckte att allt ska gå mera organiserat till och att olika aktörer ska ha möjlighet att ta emot donationer.

- Man ska alltid följa lagen, också när avsikterna är goda. Ändamålet helgar inte medlen, sade Hangö stads ombud i rätten, tidigare kanslichefen Jussi-Pekka Jutila.

Outi McDonald är kristdemokrat och har varit med i kommunpolitiken. Jutila frågade McDonald om hon försökte hitta donationsmottagare på närmare håll än i Afrika.

- Slog det dig någonsin att man kunde hitta mottagare här? Kunde till exempel FBK i Lappvik ha kunnat utnyttja förbandsförpackningar?

McDonald svarade att alla som önskat, har fått material.

- Vi har alltid donerat till dem som har bett om det. Vi har till exempel donerat intubationsrör till veterinärer, svarade McDonald.

5. Pengarna

Tingsrätten behandlade också frågan om värdet av förnödenheterna. Ingen verkade veta exakt vad sakerna hade för värde. De finns inte i inventarielistorna och när de slängs avskrivs inget värde. Hangö stad tyckte att värdet på förnödenheterna hemma hos McDonald var 1 800 euro. Hur staden hade kommit fram till summan blev inte klart. Staden hade också räknat ut att nyanskaffningsvärdet skulle ha legat på cirka 10 000 euro. Det här samtidigt som sakerna skulle ha gått till soporna om de inte hade samlats in.

Också en annan summa nämndes under dagen. När staden köpte ett utvecklingsprojekt av vårdbolaget Attendo lovade de 0,3 miljoner i ersättning om man lyckas spara 1 miljon euro, berättade McDonald.
Hon påminde om att hon under den tid hon hade budgetansvar lyckades underskrida hälsovårdens budget rejält trots att budgeten var mindre än året innan. Staden slutade också under McDonalds tid att anlita hyrläkare. Hon lyckades i stället rekrytera läkare i stadens tjänst.

- Jag sparade staden 1,3 miljoner euro. Men fick sparken.

6. Öppenhet

Hangös ombud Jussi-Pekka Jutila valde flera gånger under dagen att förklara varför saken inte är för obetydlig för att behandlas i rätten.

- Gränsen mellan det tillåtna och det förbjudna är sist och slutligen ganska liten.

Jutila underströk att värdet på sakerna inte spelar någon roll. Rätt ska vara rätt. Hangö försöker enligt Jutila följa lagen till punkt och pricka.

- Hela processen kanske kunde ha undvikits om frågan hade lyfts upp öppet från första början, sade Jutila.