Flyktingar i Pargas kan komma att lära sig svenska

Att integrera på svenska i Finland kan vara både en risk och en rikedom. Pargas stad ämnar reda ut ifall det är möjligt att utföra i praktiken.

Stadsstyrelsen i Pargas fattade nyligen ett beslut att införa en arbetsgrupp som ska utreda möjligheterna för flyktingar att integreras på svenska.

Cornelius Colliander (De Gröna) är en av medlemmarna i arbetsgruppen. Han säger att orsaken till att han ställde upp för att arbeta för integrering på svenska är att asylfrågor är en hjärtesak för honom.

- Jag tycker vår kommun har fått positiv feedback på grund av flyktingarna och de har tillfört vår kommun många positiva stämningar. Folk har varit energiska, entusiastiska och glada, säger han.

Många involverade talar svenska

Då Pargas beslöt att ta emot ett tjugotal kvotflyktingar lades även ett initiativ att integrera dem på svenska fram. På grund av ett samarbete som staden hade med finska kommuner togs dock ett beslut att gemensamt integrera kvotflyktingarna på finska.

Arbetsgruppen ska utreda möjligheterna att integrera på svenska eftersom många organisationer och även enskilda individer som är engagerade i integrationen av flyktingar pratar svenska.

- Därför känns det aningen konstlat att lära dem finska, säger Colliander.

Integration i praktiken

Att få barnen att bli anpassade i skolmiljön har lyfts fram som en viktig del i integrationen. Colliander tror inte att integrationen av barn i skolåldern kommer att utgöra ett problem.

- Barn har ofta otroligt lätt för att lära sig språk och vissa har flyttats över till vanliga klasser från specialklasser väldigt fort, säger han.

Däremot säger han att det är de vuxna som ofta har problem att anpassas i samhället.

- Det är mycket svårare att lära sig ett nytt språk när man är äldre, säger han.

Möjligheter och utmaningar

Att integrera på svenska innebär en del svårigheter för flyktingarna.

- Det är svårare att lära sig två främmande språk än ett enda. Eftersom finska är majoritetsspråk kan många tänka att det är klokare att lära sig det språket, säger Colliander.

Dessutom flyttar flyktingar ofta till större orter där de flesta talar finska.

Men det finns också positiva aspekter med integration på svenska. Om flyktingarna tänker sig att bosätta sig på en svensk ort eller har släktingar i Sverige är svenska bra att kunna.

- Det kan också hjälpa dem att lättare komma in i gemenskapen, säger han.

Språket inte huvudsaken

Colliander säger ändå att språket flyktingarna integreras på inte spelar någon större roll. Huvudsaken är att de integreras.

- De ska få välja själva. Men möjligheten att välja mellan svenska och finska måste finnas, säger han och fortsätter med att säga att han hoppas att många väljer att lära sig svenska som första språk.

Eftersom det redan nu finns flyktingar som lär sig svenska som andra språk, säger Colliander att det inte hindrar dem från att i fortsättningen lära sig svenska eller finska som andra språk.

- Jag ser inte språket som en så värst avgörande fråga, säger han.

Han säger ändå att eftersom Finland är ett tvåspråkigt land borde flyktingar kunna integreras på båda språken och framför allt bli informerade om för- och nackdelar med att integreras på finska eller svenska.