Lärkkulla: Trög byråkrati stoppade integration på svenska

För mycket byråkrati och skev maktstruktur. Det är några av orsakerna till att integrationsutbildningen på svenska inte kunde starta den här hösten på Lärkkulla-stiftelsens folkakademi i Karis, anser direktor Björn Wallén.

Integrationsutbildning på svenska för vuxna invandrare vid Lärkkulla-stiftelsens folkakademi i Karis skulle börja den här hösten. 14-20 invandrare som varit i Finland högst två och ett halvt år skulle antas till utbildningen, men den är uppskjuten till början av 2017.

Det samma gäller för Borgå folkakademi.

Utbildningen i Borgå ordnades inte eftersom ingen sökte till kursen, berättar rektor och vd Henrik von Pfaler. Han ser flera orsaker till det.

- Det var kanske litet trögt med att få ut det glada budskapet. Det är NTM-centralen som ska sända kunder till oss, det är inte vi som ska leta efter dem.

Studerande och personal vid Borgå folkakademi informerade i alla fall alla invandrare som man känner, men ingen nappade. von Pfaler hoppas på bättre lycka då nästa kurs startar 2017.

Framgång i Helsingfors

Därmot inleddes integrationsutbildning på svenska den 3 oktober på Helsingfors arbis.

Kursen har 22 deltagare som studerar på heltid. Det är frågan om när- och distansstudier som pågår till oktober 2017.

Det är första gången Helsingfors arbis ordnar en arbetskraftspolitisk integrationsutbildning. Helsingfors arbis har redan länge ordnat frivilliga studier i svenska för invandrare så som även Lärkkulla-stiftelsens folkakademi i Karis och Borgå folkakademi gör.

Budskapet nådde inte ut

Direktor Björn Wallén i Karis säger att den uteblivna kursen bland annat beror på att budskapet helt enkelt inte nådde ut till målgrupperna.

För att få vara med i en integrationsutbildning så ska en asylsökare ha fått uppehållstillstånd och därefter registrerat sig hos till exempel arbets- och näringsbyrån i Raseborg.

Arbets- och näringsbyrån och Närings-, trafik- och miljöcentralen ska sedan rekrytera invandrare som kan delta i en integrationsutbildning. Utbildningarna finansieras av NTM-centralen.

Björn Wallén suckar över byråkratin i samband med det här.

- Det är inte lätt för en invandrare att känna till vår byråkrati. Alla vet inte att det behövs uppehållstillstånd för kursen och att man ska registrera sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. Läget är inte hopplöst, men det ser bekymmersamt ut på svenska.

Henrik von Pfaler håller med om att trög byråkrati kan vara en annan orsak till att utbildningen inte ordnades i Borgå.

- All början är svår innan byråkratins hjul malt klart och innan informationen kommit ut.

Ingen jobbig byråkrati i Helsingfors

Annette Jansson är planeringsansvarig lärare vid Helsingfors arbis. Hon upplever inte att byråkratin var jobbig i kontakten med arbets- och näringsbyrån i Helsingfors eller NTM-centralen i samband med integrationsutbildningen på svenska.

- Men vi lever tyvärr i ett land som är byråkratiskt. Invandrare har inte en chans att få arbete trots att de kan många språk, så utsikterna att få jobb i vårt land är inte goda oberoende om du integreras på svenska eller finska. Det är det som är det största problemet, inte byråkratin på NTM-centralen.

Vad var det som gick fel i budskapet om att det skulle börja en integrationsutbildning på svenska i Lärkkulla?

Wallén säger att det handlar om en strukturell omvandling som inte fungerar.

- Beslutsmakten inom NTM-centralen har flyttat till Böle, men där känner man kanske inte till de regionala och lokala förhållandena. De vet inte att svenska behövs i Västnyland.

Mera flexibilitet behövs

Björn Wallén efterlyser mera flexibilitet eftersom tröskeln just nu är hög att söka till integrationsutbildning. Han önskar också att budskapet att man kan ha utbildning på svenska eller finska skulle ges snabbare.

Utbildningen borde också marknadsföras bättre i Västnyland, anser Wallén.

Annette Jansson säger att Helsingfors arbis har haft ett gott samarbete med arbets- och näringsbyrån i Helsingfors och NTM-centralen inför kursstarten.

- Vi tänkte att det skulle bli en utmaning att hitta tillräckligt med elever till utbildningen, men så blev det inte vilket förvånar oss.

Jansson är glad över att arbets- och näringsbyrån hjälpt personalen på Arbis, genom att till exempel undervisa hur man ska fylla i information i ett system som heter koulutusportti och genom att hitta invandrare som hade rätt att delta i integrationsutbildningen.

Strukturella svårigheter i Böle

Snäv tidtabell är ytterligare en orsak till misslyckandet enligt von Pfaler.

- Offerten från folkakademin skulle vara inne i början av sommaren och vi fick veta ganska sent att vi får ordna utbildningen. Det är inte det lättaste att sy ihop en utbildning och marknadsföra den på ett par månader. Det skulle ha varit vettigare att få ett halvt år på sig innan utbildningen startar.

Vad borde då ändra för att det ska bli lättare i Östnyland och Västnyland? Slopa byråkratin med arbets- och näringsbyråerna och NTM-centralen?

Det tror Björn Wallén inte att löser problemet eftersom det är NTM-centralen som finansierar utbildningarna.

- Arbets- och näringsbyråerna försöker så gott det går. Det är strukturella svårigheter det handlar om eftersom NTM-centralen i Böle bestämmer.

Är det då NTM-centralen som borde skärpa sig?

- Man kan karikerat säga så, men det handlar om att vi måste bli smidigare med integrationen. Varje dag en person är sysslolös ökar risken för illamående, säger Wallén.

Kan det vara så att NTM-centralen inte tar integrationsutbildning på svenska på allvar?

- En sådan misstanke kan finnas, att det är någon sorts politisk styrning. Men man ska komma i håg att NTM-centralen inte är en politisk enhet, utan flera ministerier spelar i NTM-centralen.

Wallén säger att det kan vara så att enskilda tjänstemän kanske inte riktigt tycker om svenska och att det kan avspegla sig i en ovilja att behandla integrationsutbildning på svenska.

- Den misstanken finns på fältet, det kan jag säga. Men jag vill inte ge upp hoppet. Vi tänker så här att vi har skjutit upp utbildningen och är beredda att starta den i januari 2017. Vi har också satsat på en ny språkstudio.

Henrik von Pfaler i Borgå har inte upplevt någon antagonism mot svenskan från NTM-centralens sida, men säger att han är medveten om att svenskan inte prioriteras inom många områden i samhället i dag.

Klart behov av integrering på svenska

Annette Jansson upplever att det finns ett klart behov av integrationsutbildning på svenska.

- Många vill bo i huvudstaden och det kanske vi gynnas av.

Det finns många orsaker till att invandrare har valt de frivilliga kurserna i svenska och integrationsutbildningen på Helsingfors arbis.

Jansson berättar att en del prövat på finska och konstaterat att det språket är för svårt, andra har finlandssvenska familjer och vill kunna kommunicera med familjen, släkt och vänner.

- En del har också släkt och vänner i Norge och Sverige som de vill kunna prata med och andra planerar att någon gång flytta till de här länderna.

Invandrare väljer också svenska eftersom de vill ha hela Norden som arbetsfält.

Möte med NTM-centralen

Nu i oktober ska Lärkkulla-stiftelsens folkakademi, Borgå Folkakademi och Helsingfors arbis ha ett möte med tjänstemän på NTM-centralen för att diskutera de byråkratiska trösklarna.

Senast i november ska man anmäla sig till följande integrationsutbildning på svenska i Karis.

Har ni den styrka som behövs för att rå på NTM-centralen?

Vi ska göra vad vi kan, säger Björn Wallén.

- Våra myndigheter behöver se att det finns en stark vilja att integrera på svenska och att invandrarna har rätt till det. Det finns förstås motstånd mot svenskan i Finland och samhällsklimatet har blivit hårdare, så trögheten kan bero på det när det är så svårt att rekrytera till svensk integrationsutbildning.

Björn Wallén säger att de tre parterna har politiska kanaler att ta till om det behövs: det finns lokala politiker och riksdagsledamöter att vända sig till. Det finns också olika nätverk som Wallén hoppas kan ställa upp, så som folkhögskoleföreningen.

Visioner om integration i Karis

Lärkkulla i Karis och folkakademin i Borgå siktar på utbildningarna i januari, och i Karis har Wallén visioner inför framtiden:

- Lärkkulla-stiftelsens folkakademi har en vision om att bli en central aktör i Västnyland vad gäller integration. Vi har den kompetens och det pedagogiska kunnande som behövs.

- Jag tror att det finns en efterfrågan på integration på svenska på lång sikt.

Lärkkulla tänker sig att samarbeta om integration med andra läroinrättningar, arbetsgivare, tredje sektorn och föreningar.