1,4 miljoner människor behöver akut hjälp i katastrofdrabbade Haiti

FN vädjar till sina medlemsländer om nödhjälp till katastrofdrabbade Haiti efter monsterorkanen Matthews framfart förra veckan.

Generalsekreterare Ban Ki-moon säger att minst 1,4 miljoner människor lider av följderna av Matthews som var den värsta naturkatastrofen som har drabbat det utfattiga öriket sedan jordbävningen år 2010.

Sedan jordskalvet har Haiti också lidit av en koleraepidemi som hittills har krävt över 10 000 dödsoffer.

Nu sprids koleraepidemin snabbt igen på grund av ohygieniska förhållanden och bristen på rent vatten.

Under den senaste tiden har man påträffat omkring 500 nya smittofall per vecka.

"Hela städer spolades bort"

Lokala myndigheter har bekräftat över 1 000 dödsoffer efter orkanen, men dödstalet befaras stiga när man får en klarare bild av ödelagda byar som har varit svåra att nå.

- Hela städer och byar har svepts bort från kartan antalet döda befaras stiga när man når förstörda områden, säger Ban Ki-moon.

FN hoppas samla in nästan 110 miljoner euro vilket skulle garantera katastrofhjälp i tre månader.

Haiti har förlorat sina matreserver och behöver dessutom massiv hjälp för att återbygga vägar, broar, sjukhus och över 300 förstörda skolor.

Svårt att nå översvämningsoffren

Hälsovårdsmyndigheter är särskilt oroade över koleraepidemin som snabbt har börjat sprida sig i örikets sydvästra delar som drabbades allra värst.

Räddningsarbetare distribuerar nu rent vatten, mat och mediciner till folk som tvingades fly undan orkanen till skyddsrum.

Jordskred och bortspolade vägavsnitt försvårar hjälparbetet och en stor del av biståndet levereras därför med helikoptrar och fartyg.

- Då man inte har kommunikationsmedel, ingen radio, inga telefoner, inga vägar och inte ens helikoptrar kan landa - ja det förklarar varför hjälpen dröjer, säger Världshälsoorganisationen representant Jean-Luc Poncelet.

Biståndskonvojer har också blockerats av unga, desperata människor som inte ännu har fått någon hjälp.

- De ser dessa konvojer som kommer med hjälp, men de stannar inte. De är hungriga och törstiga och somliga börjar bli arga, säger biståndsarbetaren Dony St. Germain.

Hotas av svält

Haiti hotas också av svält eftersom den tunna jordmånen har spolats bort på många håll , särskilt i bergiga områden.

Skogar mejades ner av vågor och hårda vindar, vilket också förvärrar erosionen som länge har varit ett problem.

Saltvatten har också läckt ut över ängar och fält och skördar har förstörts i det utfattiga öriket som lider av akut matbrist.

En knapp tredjedel av barnen i Haiti är undernärda och för korta i växten. Var femte barn är svårt undernärt, vilket är fler än i krigsdrabbade Jemen.

FN:s livsmedelsorganisation WFP har nu distribuerat mat som var öronmärkta för skolor och man har kört igång en stor hjälpoperation vid flygplatsen i staden Jeremie en av de värst drabbade städerna i sydvästra Haiti.