Nobelpris - vad ska det vara bra för?

Alfred Nobel var dynamitgubben som genom sitt testamente gjorde det möjligt att än i dag dela ut saftiga prissummor till framgångsrika personer. Men vad spelar det här priset egentligen för roll och på vilket sätt har årets pristagare förändrat världen?

Nobelpriset delas ut en gång om året och omfattar sex olika priskategorier. Eller ja, egentligen fem och en halv eftersom ekonomipriset är en nykomling som inte fanns med i Alfred Nobels testamente. I stället instiftades det av Sveriges Riksbanken i slutet av 1960-talet och i dag klassas det som ett specialpris.

Förutom ekonomi har vi alltså priser i fysik, kemi, medicin eller fysiologi, litteratur och fredsarbete. Låt oss nu ta en titta på årets pristagare och reda ut hur just deras upptäckter och forskning kommer att förändra världen.

Nobelpriset i fysik

Nobelpriset i fysik delas i år mellan tre personer vid namn David J. Thouless, F. Duncan M. Haldane och J. Michael Kosterlitz. De här herrarna belönas för sin forskning om hur materia kan gå från en fas till en annan, eller som Nobelkommittén uttrycker det ”topologiska fasövergångar och materiefaser”. Någon som föll av kärran? Du är inte ensam.

För att sammanfatta det lite enklare handlar det om hur olika typer av materia beter sig och förändras i olika förhållanden. Tänk till exempel på vatten som också har egenskapen att röra sig mellan is, flytande form och gas. Skillnaden är bara den att topologiska fasövergångar kräver lite mer extrema förhållanden för att inträffa.

Nobelpriset i kemi

Priset i kemi går i år till trion Jean-Pierre Sauvage, J Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa. Tillsammans har de lyckats framställa små molekylmaskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Bernard L. Feringa säger i en intervju för Svenska Dagbladet att förhoppningen är att maskinerna till exempel kunde användas som transportmedel genom kroppen för att leta upp cancerceller.

Enligt Kungliga vetenskapsakademin befinner sig molekylära maskiner utvecklingsmässigt i samma stadium som den elektriska motorn på 1830-talet. På den tiden insåg vetenskapsmännen att de snurrande vevar och hjul de uppfunnit var betydelsefulla, men de kunde ännu inte förstå att det skulle leda fram till vad vi i dag kallar tvättmaskiner, fläktar, matberedare och så vidare. När det kommer till molekylära maskiner krävs det alltså fortfarande en hel del forskning för att vi i praktiken ska kunna begripa vilken innebörd de kan ha i våra liv.

På den tiden insåg vetenskapsmännen att de snurrande vevar och hjul de uppfunnit var betydelsefulla, men de kunde ännu inte förstå att det skulle leda fram till vad vi i dag kallar tvättmaskiner, fläktar, matberedare och så vidare.

Nobelpriset i medicin eller fysiologi

Den japanska biologen Yoshinori Ohsumi blev årets första nobelpristagare när priset i medicin eller fysiologi delades ut. Han fick priset för sina upptäckter om mekanismer för autofagi. Ursäka vad?, tänker du kanske nu. Jo, så här ligger det till: Autofagi syftar på hur cellen tar vara på och återanvänder sina egna beståndsdelar, lite som avfallshantering!

Det här är viktig information inom till exempel cancer- och alzheimerforskningen eftersom man med den nya kunskapen kan utveckla mediciner som påverkar autofagiprocessen och därmed har en möjlighet att förhindra allvarliga sjukdomar.

Nobels fredspris

Årets kanske största överraskning är fredspriset som tilldelades Colombias president Juan Manuel Santos. Santos har länge jobbat för ett fredsavtal med Farc-gerillan som kontrollerat stora delar av den colombianska landsbygden sedan 1960-talet.

I början av oktober röstade ändå en knapp majoritet av det colombianska folket mot det färska fredsavtalet. I samband med det föll också Santos bort från listan över förhandstippade pristagare. Trots det valde Nobelkommittén att belöna Santos med motiveringen att priset är en hyllning till fredsprocessen och hela det colombianska folket.

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne

Även om ekonomipriset som sagt är en ”lillasyster” till de andra kategorierna känns det extra viktigt i år eftersom prissumman delvis tillfaller en finlandssvensk ekonom vid namn Bengt Holmström. Han delar summan med engelsmannen Oliver Hart.

Bägge tar i sin forskning upp hur den moderna ekonomins olika aktörer (till exempel aktieägare, företagsledare och offentliga myndigheter) lättare kan utforma kontrakt som gör att de kommer överens och undviker intressekonflikter. Pristagarna kallar detta för kontraktsteorin.

Nobelpriset i litteratur

Årets litteraturpristagare Bob Dylan är inte känd för böcker utan för sin musik. Han har inte direkt världens bästa sångröst, men skriver desto bättre låttexter - så bra att de ses som enastående poesi och därför fick Nobelpriset i år.

Bob Dylan (eller Robert Allen Zimmerman som han egentligen heter) anses vara en av de viktigaste artisterna i rockhistorien, mycket tack vare hans politiska protestsånger. Bland hans mest kända låtar finns till exempel Like a Rolling Stone, Mr Tambourine Man och Subterranean Homesick Blues (som en del säger att fick världens första riktiga musikvideo).

Läs mer:
Fysik: Nobelpriset i fysik delas av tre - en av dem gäst vid Aalto-universitetet
Kemi: Nobelpriset i kemi handlar om världens minsta maskiner
Medicin: Nobelpriset i medicin till Yoshinori Ohsumi
Fredspriset: Colombias president får Nobels fredspris 2016
Ekonomipriset: Ekonomipriset går till finländaren Bengt Holmström och Oliver Hart
Litteratur: Bob Dylan får Nobelpriset i litteratur

Källor:
https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/lists/year/
http://www.dn.se/nyheter/varlden/juan-manuel-santos-far-nobels-fredspris-2016/
http://www.kva.se/