Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Bilism boven bakom mikroplast i världshaven

Från 2016
a Ghanaian collecting recyclable material at the polluted Korle Gono beach, that is covered in plastic bottles and other items washed ashore, following weeks of heavy flooding in Accra, Ghana 12 June 2016. The recyclable materials were washed from the cap
Bildtext Plast från bildäck och vägytor är källan till tusentals ton plastföroreningar i vattendrag.
Bild: EPA

Trafik och bilism är den största källan till mikroplastpartiklarna som finns i världshaven, visar en norsk undersökning. På andra plats finns fartyg och båtar.

Ungefär hälften av all plast i världshaven, alltså ungefär 2 250 ton, härstammar från bildäck och vägbeläggningar. Det visar en undersökning gjord av Norges miljömyndighet.

Fartyg och båtar har genom färg som lossnat gett upphov till 650 ton mikroplastpartiklar. Plastskräp, som plastflaskor, belastar haven med 400 ton.

Forskarna har genomfört studien i vattendrag utanför Oslo. Studien är den första mer omfattande undersökningen som noggrant granskar ursprunget av plastpartiklar.

Förebygga uppkomsten

Den norska miljömyndighetens expert på mikroplast, Hannah Hildonen, säger till Yle att världen i fortsättningen måste koncentrera sig på att förebygga uppkomsten av plastpartiklar. Att städa upp de mikroskopiskt små partiklarna från världshaven är både dyrt och besvärligt.

Miljömyndigheten kommer att överlämna en rapport till det norska trafikministeriet med förslag på hur partikeluppkomsten kan motarbetas.

De mest effektiva sätten enligt de norska beräkningarna är att begränsa trafiken, att rengöra vägar och samla upp vägdamm och att rena dagvatten.

Inte överraskande

Heikki Setälä, professor i miljöteknologi vid Helsingfors universitet, är inte överraskad över resultaten.

- Trafiken kan till och med orsaka mer mikroplaster än beräknat, säger han.

I Finland har mikroplaster inte undersökts i någon större utsträckning. Den enda observation för tillfället är att snön i Helsingfors innehåller avsevärda mängder plast från asfalt och bildäck.

När snön smälter sköljs plasten ut i havet och sjöar, där fiskar och andra havsorganismer sväljer partiklarna. Från samma vattendrag får många finländska städer också sitt dricksvatten.

Forskare vet ännu inte vilka bieffekter mikroplaster kan ha hos människan.

Yle Uutiset/Minna Rinta-Tassi

Diskussion om artikeln