Drönare mätte gator i Raseborg
En drönare användes för första gången vid en styckningsförrättning i Finland i dag och det skedde i Fiskars bruk. Lantmäteriverket hoppas att man i framtiden kan använda drönare på svåra områden så som i skärgården.
Lantmäteriverket vill utreda om man med hjälp en drönare kan spara på arbetstid inom kartläggningen då man gör lantmäteriförrättningar.
Det ska bli intressant att se resultaten av flygningarna, sade Petri Notko som är ansvarig direktör för lantmäteriverkets basförrättningar då drönaren kommit upp i luften.
- Sedan ska vi se hur mycket tid det tar med drönare och jämföra med hur mycket tid det tar att stycka på det traditionella sättet där en kartläggare går runt i terrängen och utför mätningen med satellitmätutrustning.
Notko kan inte i det här skedet säga om drönarna tas i bruk och hur mycket de i så fall kommer att användas.
- Man vet aldrig åt vilket håll tekniken utvecklas, men jag är försiktigt förhoppningsfull och tiden får utvisa hur det går.
Mycket människoarbete krävs ännu
Vid en styckning bildas en självständig fastighet av ett outbrutet område, det vill säga ett område som avskiljs från en fastighet.
Lantmäteriverket genomför årligen 14 000 styckningar i Finland, så det finns en stor potential till kostnadsbesparingar i och med kortare arbetstider.
Men det krävs just nu mycket arbete av människor när man använder en drönare, till exempel måste man förbereda en hel del inför flygningarna.
Drönaren kan däremot vara bra att använda ute i skärgården och där det finns många råstenar.
Röda råstenar syns bäst
Det är bland annat råstenarna som måste förberedas innan drönaren kan skickas upp i luften.
Drönaren provkördes i juni och då målades råstenarna vita, men vi tror att rött syns bättre, sade produktionschef Lars Weckman då han visade en målad råsten i närheten av sportplanen i Fiskars bruk.
Lantmäteriverket gör en styckningsförrättning i Fiskars bruk för Raseborgs stad.
Kallt väder försenade drönaren
Man har forskat om luftfarkosters sensorteknik och användning vid fjärranalys sedan 2008 vid Geodatacentralen vid Lantmäteriverket. Forskningschef Anttoni Jaakkola är en av dem som forskar i det här.
Men det är inte alltid så enkelt att få upp en drönare i luften. Det blev antagligen för stor temperaturskillnad för drönaren att transporteras i en varm bil till Fiskars och sedan placeras på en kall sportplan.
Anttoni Jaakkola fick upp drönaren i luften efter att den kalibrerats. Den här drönaren hade en kamera som vägde ett halvt kilo.
- Drönaren orkar flyga 20-30 minuter med den kameran. Den kan ha utrustning som väger upp till fyra kilo, sade Jaakkola.
Från flygbilden beräknar Lantmäteriverket exakta koordinater för olika objekt så som råstenar som syns på marken.
Anttoni Jaakkola tror inte att kostnaderna är ett hinder för att skaffa drönare om det visar sig att den är till nytta vid lantmäteriförrättningar.
- Marknadspriset för den drönare som användes i dag är förmodligen 20-30 000 euro.