Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan

Skärmtid säger inget – det är kvaliteten på medielivet som räknas

Från 2016
Uppdaterad 24.01.2018 12:24.
Unga spelar mobilspel
Bildtext Skärmtid har vi mest hela tiden nuförtiden och det är därför begreppet inte är så användbart längre.
Bild: Christoph Hardt/Future Image/WENN.com

Det är dags att sluta tala om skärmtid som begrepp eftersom det inte säger något om kvaliteten på vår medieanvändning. Att definiera skärmtid är dessutom nästan omöjligt, menar Isabella Holm, utvecklingschef för Sällskapet för mediefostran. Det behövs nya rekommendationer för medieanvändningen med mera fokus på välmående.

Rekommendationer för mängden skärmtid introducerades för bara tio år sedan men ifrågasätts redan, för när har vi inte skärmtid egentligen?!

Att gå på bio innebär oftast också minst två timmar framför en skärm, få är upprörda över det.

Det har hetat att barn och unga inte bör spendera mer än två timmar vid en skärm per dag eftersom det skulle ha negativa effekter på den fysiska aktiviteten. En ny undersökning gjord i Finland visar däremot att så inte är fallet. Flitigt mediebruk har inget bevisat samband med den minskade mängden motion.

- Den här undersökningen pekar på att man borde leta efter orsakerna till den minskade fysiska aktiviteten någon annanstans, säger Isabella Holm.

Hon konstaterar att begreppet skärmtid har använts på ett tvetydigt sätt. I skolan är man inte bekymrad över att skärmtiden ökar, tvärtom ser man gärna att de digitala verktygen skulle bli fler. Att gå på bio innebär oftast också minst två timmar framför en skärm, få är upprörda över det.

Isabella Holm på sällskapet för mediefostran rf.
Bildtext Isabella Holm säger att skärmtidsbegreppet har varit konkret och praktiskt men att det nu finns ett behov av att gå vidare och utgå från andra rekommendationer.
Bild: Riikka Malin/mediakasvatusseura ry 2015

- Det är en viss skärmtid som oroar, vilket tyder på att det inte är själva tiden som upplevs som problemet utan något annat, säger Holm.

Ofta är det de ungas medieanvändning på fritiden som oroar, inte själva skärmtiden. Vuxna kan känna sig otrygga bland alla spel och appar som barnen använder.

I USA gick man år 2006 ut med rekommendationer för mängden skärmtid men nu har man skippat dem helt och hållet. Då handlade skärmtid mest om tv-apparater och vissa dator- och konsolspel men när det nu finns skärmar i till exempel telefonen, i köksapparaterna och på spårvagnen har begreppet tappat sin betydelse.

I vissa fall kan en minut skärmtid vara för mycket, t.ex. om ett barn kommer åt en porrsida på nätet.

Sällskapet för mediefostran har undersökt vad branschfolk i Finland tycker om skärmtid som begrepp och kan konstatera att man har ett behov av bättre rekommendationer.

Fokus borde ligga på hur man kan upprätthålla barn och ungas välmående i de mediemiljöer som de lever i.

- Begreppet skärmtid är en ”easy way out” som inte egentligen ger något större stöd ur barnets perspektiv, säger Holm.

Pojke som ser på tv
Bildtext I vissa fall kan en minut skärmtid vara för mycket, t.ex. om ett barn kommer åt en porrsida på nätet.
Bild: Creative Commons / Vidmir Raic

Det viktiga är vad man gör med olika medier, vad man får ut av dem och hur det påverkar ens liv. Holm säger att man inte ska stirra sig blind på tiden utan vara uppmärksam på sådant som sömnvanor och irritationsnivå till exempel. Speciellt med yngre barn är det viktigt att vara uppmärksam och närvarande i barnets medieliv.

“En så positiv upplevelse som möjligt”

Precis som vuxna, önskar barn och unga att deras medieanvändning ska vara en så positiv upplevelse som möjligt. Att “sluta vara på Instagram” då det skapar obehag är däremot inte en lösning som funkar för en person vars liv till stor del levs på olika medieplattformer.

- I en mediemiljö löser man inte problemet genom att bara säga "gå bort därifrån då", säger Holm.

Det är de vuxnas uppgift att engagera sig i barnens medialiserade liv och utveckla deras mediekunnighet. De behöver stöd och uppmuntran i att utveckla sina grundläggande kompetenser, oberoende om det sker på fotbollsplanen eller i ett mobilspel.

två blada barn sitter vid en dator i skolan
Bildtext Som förälder behöver man inte nödvändigtvis gilla samma appar och medieplattformer som sina barn men man får inte glömma bort sin roll som fostrare.
Bild: Pixabay

Holm konstaterar att vi lever i en tid där man förespråkar och värdesätter föräldrar som engagerar sig i sina barn, samtidigt som ett familjecentrerat liv är svårt att upprätthålla.

Barnen har sina egna intressen

När ett barn hellre sitter inne och snapchattar eller spelar än går ut och bygger kojor kan kännas som en sorg för en förälder.

- Det kan vara svårt att acceptera att barnen inte alltid njuter av samma saker som man har gjorde i sin egen barndom.

Tidigare generationer har också upplevt samma besvikelse men över andra saker som har gått ur tiden.

- Förr gick det bara lite långsammare än vad det gör nu.

Att visa irritation eller besvikelse över det här ska man helst inte göra, barn ska inte behöva be om ursäkt eller skämmas över sin medieverklighet. Den kan i bästa fall ge barnen goda vänner, spännande erfarenheter och härlig avslappning - sådant som alla är ute efter.

Det viktiga är att ge barnen det stöd de behöver för att leva ett balanserat liv med lämpligt med motion, sociala kontakter och fritid.

En plansch där man kan kryssa för olika känslor som ens medievardag väcker i en, t.ex. nyfikenhet, oro eller trötthet.
Bildtext Sällskapet för mediefostran uppmanar till att känna efter vilka känslor som medieanvändningen väcker.
Bild: Sällskapet för Mediefostran

Diskussion om artikeln