Pargas och dagbrottet - en kommun med kalksten i ådrorna

Pargas Kalkbergs Aktiebolag, Partek, Nordkalk - kärt barn har många namn. Kalken och dagbrottet är det som kanske mest har format Pargas till den stad som vi känner i dag.

Vad vet Pargasborna och åbolänningarna i dag om "gruvan" som den kallas i folkmun? På vilket sätt har det format livet i Pargas?

Det här temat kommer vi att återkomma till under vinterns lopp i Yle Åbolands sändningar.

Nordeuropas största kalkstensdagbrott

Ännu idag hörs och syns kalkindustrin i vardagen i Pargas, inte minst då det varje dag sprängs kalksten från väggarna vid 14-tiden.

En som är väl insatt i dagbrottet är Magnus Sundman som jobbar som guide och brukar guida besökare kring Skärgårdsvägen. På den turen är ett besök vid "gruvkanten" ett obligatoriskt stopp.

- Det är ju egentligen inte en gruva, utan ett dagbrott, påpekar han. Det här är en vanlig felsägning. Vi bryter ju all kalk under bar himmel och inte under jorden!

Och det är faktiskt frågan om ett av Nordeuropas största kalkstensdagbrott, med en längd på 2 kilometer, bredd på 500 meter, totalt 70 hektar stort.

- Dagbrottet är 130 meter djupt, vilket betyder att bottnen idag ligger 120 meter under havsytan. Det som dessutom gör det så speciellt är att vi inte befinner oss i en skog utan i en stad, och dessutom på en ö, säger Sundman.

Men hur kommer det sig att man började bryta kalksten i Pargas? En av orsakerna är att det finns en hel del kalksten i kommunen. Det sägs att man redan på 1300-talet bränt kalksten i Pargas.

Från en bondes dröm till industribjässe

Det var i slutet av 1890-talet som bonden Otto Moberg märkte att det fanns vit kalksten på hans marker istället för bördig odlingsjord. Han såg chansen och bjöd in ingenjören Emil Sarlin från Helsingfors som sedan utvecklade kalkindustrin i Pargas. Sarlin fungerade som vd för Pargas Kalkbergs Aktiebolag mellan åren 1904 och 1955.

Sedan aktiebolaget grundades har mängden kalksten som bryts ur dagbrottet vuxit explosionsartat. År 1900 bröt man 10 000 ton kalksten på ett år. I dag bryter man samma mängd på en dag.

Numera har den årliga mängden kalksten vuxit till 2 miljoner ton.

Dagbrottet ger bland annat råvara till Weber som gör murbruk, Paroc-företaget som tillverkar stenull, och Finnsementti som gör cement. Men visste du att hälften av den stenull och cement som används i Finland kommer från Pargas och görs på råvara som kommer ut dagbrottet?

Kalkindustrin har också haft en enorm betydelse för det social livet i Pargas. Under 1970-talet hade 1400 Pargasbor koppling till kalkstensindustrin - idag är siffran 700.

Det här är något vi kommer att fortsätta utforska.

Vad skulle du vilja veta om dagbrottet och kalkstensindustrin i Pargas? Eller har du rentav en historia som du skulle vilja dela med dig av? Hör av dig till oss i så fall - aboland@yle.fi.