Medeltida vardagslyrik
Manskören Manifestums initiativ att uppföra kantaten Carmina Burana fyllde nästan hela Konstfabriken i Borgå onsdagen den 12 oktober. Publiken fick njuta av ett sällsamt vokalverk som är både tillgängligt och imponerande. Dirigenten Jonas Rannila bemästrade den drygt hundramanna besättningen med bravur.
Carl Orffs frodiga beskrivning av mänskligheten
“Allt jag hittills har komponerat och som du olyckligtvis har publicerat, kan förstöras. Med Carmina Burana börjar mina samlade verk.”
Citatet är fritt översatt ur Carl Orffs brev till sin förläggare efter att kantaten hade uruppförts år 1937. Och visst är musiken karaktäristisk, rytmiskt suggestiv, medryckande och ställvis också vackert melodisk. Innehållet är frodigt, kryddat av lust och mänskliga lockelser, ställvis rent av oväntat fantasifullt för att ursprungligen ha ingått i ett klosters litterära samlingar under medeltiden.
Carl Orff var en tysk tonsättare som i musikpedagogiska kretsar har gått till historien som en skapare av skolmusik. För den stora publiken har kantaten Carmina Burana haft den största genomslagskraften. Kantaten finns i två versioner, en med symfoniorkester och en där orkestern ersätts av dubbla flyglar. Gemensamt för bägge versionerna är en massiv körsats, tre solister och en omfattande slagverkssektion.
En scen på bristningsgränsen
Konstfabrikens scen var fylld till brädden. Den avlånga konsertsalen svalde dock väl musiken, som innehåller ett stort mått perkussiva effekter och storslagna klanger. Inledningen och avslutningen består av Fortuna, imperatrix mundi som anger tonen åt hela kantaten. Det som gör kantaten så sällsam är texterna, som är hämtade från samlingar som härstammar från klostret i sydtyska Benedictbeuren, troligen från 1100- och 1200-talen.
Det latinska namnet Carmina Burana, sånger från Beuren, var ett påfund av Johann Schmeller, som bearbetade och gav ut texterna år 1834.
Trots att varje kvadratmeter av scenen var bemannad kunde publiken ta del av dansaren Oskari Kymäläinens behagfulla och talande dansanta gester bland annat där musiken beskriver den idylliska tillvaron på en äng. För övrigt är kantaten indelad i avsnitt som bär rubriker enligt den dominanta stämningen: introduktionen beskriver tidens obönhörliga gång och mänskans maktlöshet inför ödet, sedan avbildas den livsgivande årstiden, våren, och efter den pastorala ängen fångas man av krogens lockelser, därefter följer ett långt avsnitt som handlar om såväl andlig som kroppslig kärlek, och slutligen sluts cirkeln då man igen besjunger Fortuna, världarnas härskarinna.
Som texter ger Carmina Burana en annorlunda bild av medeltiden, än den som eftervärlden har uppfattat som mörk och full av vidskepelse och kyrkans godtyckliga vanmakt.
Hög konstnärlig nivå
Även om Manifestum och de övriga körerna sjunger av egen lust och utan syfte att livnära sig på musiken nådde uppförandet en hög professionell nivå, vilket självklart till stor del beror på solisterna Marjukka Tepponen, Teppo Lampela och Ville Rusanen, liksom pianisterna Roope Gröndahl och Erkki Korhonen. Och dirigenten Jonas Rannilas (f. 1989) agerande övertygar med sin stringenta slagteknik och förmåga att entusiasmera, vilket hans musikerperson lyckades förmedla också till publikläktaren.
Sibelius-Akademins slagverksensemble gjorde ett exakt arbete med stort dynamiskt register. Också uppförandets längd på en dryg timme torde falla den mest otåliga konsertbesökaren i smaken, låt vara att Konstfabrikens publik kunde ha varit litet mindre korrekt med etiketten och visat sin uppskattning då Oskari Kymäläinens första dansnummer hade avslutats.
Den som har möjlighet kan ännu uppleva Carmina Burana i Helsingfors på lördag, den 15 oktober.
Fotnot: Manskören Manifestum, Somnium Ensemble, Kaisaniemen koulus musikklasser åk 3 och 6, pianisterna Roope Gröndahl och Erkki Korhonen, Sibelius-Akademins slagverksensemble, solisterna Marjukka Tepponen, sopran, Teppo Lampela, kontratenor, Ville Rusanen, baryton och danskonstnären Oskari Kymäläinen uppför Carmina Burana av Carl Orff lördagen den 15 oktober kl. 19.00 i Tempelplatsens kyrka i Helsingfors. Dirigent är Jonas Rannila. En intervju med honom och projektets producent Jan Salvén kan höras på Arenan:
' /%3E%3C/svg%3E)
