Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Brett stöd för ratificering av Parisavtalet i riksdagen

Från 2016
Uppdaterad 20.10.2016 11:11.
Olli Rehn i riksdagen.
Bildtext Olli Rehn inledde debatten om Parisavtalet i dag i riksdagen
Bild: AOP

Riksdagen stöder ratificeringen av Parisavtalet, på några få tveksamma röster när.

Det här klimatavtalet stipulerar bland annat att den globala uppvärmningen klart ska underskrida två grader, helst närma sig 1,5 grader.

Riksdagsledamöterna understryker att avtalet är historiskt, och gladde sig åt att Finland hör till föregångarländerna då det gäller ratificeringen av avtalet.

- Parisavtalet är ett historiskt och viktigt tecken på att det internationella samfundet tar klimatutsläppen på allvar, sade till exempel Li Andersson (VF).

Riksdagsledamöter över partigränserna såg i avtalet stora möjligheter globalt för finländsk clean tech-industri och miljöteknologi.

Äta karamellen och ha den kvar

Många underströk också att utsläppshandeln inte får innebära att nedsmutsande industri får fortsatt ekonomiskt stöd, utan pengarna ska investeras i miljö- och utsläppsteknologi.

- Annars betyder det att industrin får äta karameller också under en snaskstrejk, exemplifierade Anders Adlercreutz (SFP).

Många sannfinländare befarade att de strängare utsläppsmålen skadar industrin.

Jani Mäkelä (Sannf) underströk att Finland kan gå med i klimatavtalet bara om de stora utsläppsländerna går med, och Finland borde vänta och se om de verkligen ratificerar avtalet.

- Ett litet överskuldsatt nordiskt land med hög arbetslöshet har inte råd att vara en föregångare. Vi måste säkerställa att de övriga länderna uppfyller sin förpliktelser, sa Mäkelä.

Touko Aalto (Gröna) protesterade. Enligt Aalto är klimatskyddet inte industrins fiende. Varför satsa på föråldrad teknologi, om man måste förnya den om något år?

Högre ambitionsnivå?

Anders Adlercreutz krävde att Finland borde ha en hög ambitionsnivå, att minska utsläppen med 80 procent till år 2050 är inte tillräckligt.

Finland borde inom trettio år vara kolneutralt, vilket betyder att ekonomiska aktiviteter inte bidrar till klimatförändringen. Kolnegativt ska Finland vara år 2050, menar Adlercreutz.

Näringsminister Olli Rehn (C) svarade att Finland hör till föregångarländerna i EU. Han hänvisade också till att Parisavtalet förutsätter att länderna lämnar in klimatplaner vart femte år.

Parisavtalet kräver också att de utvecklade länderna delfinansierar utsläppsminskningar i uländerna med 100 miljarder dollar per år.

Parisavtalet träder i kraft år 2020, om minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala utsläppen ratificerar avtalet.

Diskussion om artikeln