Yles kanalreform: Slakt av svenskt rum eller en bättre framtid?

Tas något bort av finlandssvenskar eller får de något mervärde om tv-kanalerna Yle Fem och Yle Teema ska dela kanalplats i framtiden? Det var temat för den debatt som tankesmedjan Agenda ordnade på tisdag kväll med fem centrala aktörer kring bordet.

De två medieforskarna talade om en irreparabel domänförlust medan Yles tvåmannaledning förklarade att tv dör ut som koncept om man inte vidtar drastiska åtgärder för att få med unga tv-tittare.

- Bättre hoppa lite för tidigt än vänta för länge, sade Svenska Yles direktör Marit af Björkesten.

Enligt af Björkesten kan pengar från distribution läggas på utveckling av Arenan, och man kan betala upphovsrätter med mera. Bättre innehåll med andra ord.

- Tittandet går neråt, inga dramatiska siffror men det går neråt. Vi tappar en hel generation, sade af Björkesten.

- En minoritet ska inte gå i bräschen för den tekniska utvecklingen, konstaterade medieforskaren och tidigare Yle-chefen Jenny Stenberg-Sirén om Svenska Yles beslut att lägga ut en hel del av sitt innehåll på Yle Arenan.

Hon är kritisk till att Svenska Yle minskar på broadcast-utbudet innan resten av Yle gör det, och påpekar att Yle Fem tillsammans med SVT utgjort ett helsvenskt rum som nu går förlorat.

En svensk tv-kanal är enligt Stenberg-Sirén en symbol för svenskan i Finland och om den försvinner som egen kanal är det en domänförlust. Minoritetsmedier ska enligt henne erbjuda minst lika mycket mångfald, det ska vara lika kvalitativt och de ska finnas på alla plattformar.

-Traditionell broadcasting har symbolvärde. Det är också ett dyrt medium, det finns inga andra aktörer som kan producera det. Minoritetsmedier utvecklar språket, det är viktigt att man hör svenska i det offentliga rummet, att det är ett levande språk, sade Stenberg-Sirén.

Kivinen: Tv blir som elektricitet

- Vi måste gissa hur framtidens tv ser ut. Tv blir som elektriciteten: Den finns överallt hela tiden, vi bryr oss inte om tekniken, det måste fungera på olika skärmar och på olika mottagare, under olika tider och på olika platser. Vi måste förbereda oss på en hybridvärld av kanaler och kataloger, det vill säga broadcasting-världen och online-världen. Den stora frågan är med vilken fart vi flyttar över verksamhet till online, men det är dit vi är på väg, sade för sin del Yles vd Lauri Kivinen.

- Nu slaktas inte bara en tv-kanal, utan två, sade professorn och medieforskaren Anu Koivunen som sade sig sörja att det starka varumärket Yle Teema mister sina prime time-sändningar.

Yle Fem ska nämligen garanteras den bästa sändningstiden dagligen, som enligt Svenska Yles direktör Marit af Björkesten infaller ungefär från 17.30 till 20 eller 21, förutom två kvällar i veckan då svenskt program sänds senare.

Riksdagsledamot Mikaela Nylander, som sitter i Yles förvaltningsråd på SFP:s mandat, stod bokstavligen mellan de två borden under debatten: Hon sade sig förstå farhågorna om att förlora svenska rum i Finland, samtidigt som hon försvarade kanalreformen med bättre innehåll i och med lägre distributionskostnader.

Yle Fems sändningstider - finns det garantier?

Får man se svenska program på bästa sändningstid även framöver eller kommer Yle Teema att köra över det svenska? Frågan om prime time väckte mycket diskussion bland de närvarande.

Också från publiken kom det frågor om huruvida det finns garantier för att det som nu lovas även håller i fortsättningen, eller om det är början på en total utförsbacke för det svenska i Finland.

af Björkesten sade att blocken med sändningstider ska vara fasta och det inte ska vara en daglig diskussion om vem som sänder när.

- Samtidigt kan vi inte låsa fast garantier för vi vet inte hur medievärlden ser ut om tio år. Vi diskuterar som bäst vad göra med exempelvis plötsliga nyhetssändningar och med val, det är på gång, sade af Björkesten.

af Björkesten preciserade att också yle-lagen bestämmer vad yle ska göra.

- Vi ska ge samma service i dag på finska och svenska, men också om fem-tio år. Vi måste vara livskraftiga, det är det som ligger bakom förändringar. Det saknas riskanalys för vad som händer om vi stannar på egen kanalplats.
Den nya modellen ger oss möjlighet att betjäna dem som tittar på traditionell tv men vi måste ha en framtid. Man behöver inte Arenan eller traditionell tv - utan man kan få båda. Vi kan behålla vårt nuvarande utbud, både Teemas och Femmans program ryms bra på kanalen och det blir lite timmar över. Vi kan hålla fast vid svensk utgivning, där vi kan bestämma vad som är viktigt för vår självbestämanderätt.

- Det vore fel att säga att ingenting förändras. Kanalerna förändras och Arenautbudet förändras. Men det finns inga planer på att minska på programutbudet. Volymen minskas kanske genom minskade repriser. Sättet hur program produceras förändras, stilen förändras, sade Kivinen.

Enligt Kivinen ska den traditionella tv:n sända framför allt sådana program som är aktuella en kort tid medan Arenan ska ha mer innehåll som håller för tidens tand.

"Två kanaler slaktas"

Professor Anu Koivunen från Stockholms universitet beskriver situationen som ytterst olycklig att Yle Teema förlorar sin bästa sändningstid.

- Förslaget hotar att förstöra ett svenskt rum men hotar också slakta Yle Teema som är Yles starkaste varumärke. Utbudet på Teema är helt enastående, det finns ingen konkurrens på privata marknaden. Kärnan i public service-uppdraget, att erbjuda information, drama, konst, kulturprogram, analys - det är helt ohållbart att dessa två enheter ska slås ihop. Det går illa för båda, säger Koivunen.

Kivinen kontrade med att det är lätt att spela med känslor, men att det finns siffror.

- Teema är mycket större som varumärke än vad antalet tittare ger vid handen. Alla säger att de älskar Teema men kanalen har mycket få tittare särskilt mellan klockan 18 och 21. Därför vill vi erbjuda innehållet på Arenan så att alla kan ta till sig innehållet när det passar dem, sade Kivinen.

Koivunen kritiserar det faktum att man får diskutera saken en vecka innan förvaltningsrådet ska fatta beslut.

- Man borde ha diskuterat saken innan styrelsen fattade beslut om strategin på våren. Medborgarna har inte på riktigt fått komma med i processen, sade Koivunen.

SFP-politikern Mikaela Nylander sade sig vara jätteglad över att frågan diskuteras nu.

- Vi ska snart fatta beslut i förvaltningsrådet. Jag upplever att frågan om svensk tv på Yle är oerhört viktig, för det finns ingen annan som producerar det. Men just detta med kanalplatser ser jag inte som en domänförlust - även om jag annars är snar att dra fram med det i diskussioner om svensk service.

Nylander ser en möjlighet i kanalreformen, förutsatt att randvillkoren uppfylls. Att hålla fast vid prime time är ett av dem, och att uppfylla behoven för alla ålderskategorier.

Stenberg-Sirén fick inget direkt svar på sin fråga om hur de pengar som frigörs från kanalsammanslagningen används, och hur mycket av dem Svenska Yle får.

- Pengarna är inte öronmärkta. Yle kommer inte att få mera pengar, vi vill ta pengar från tekniken till innehåll vilket är till nytta för båda språkgrupperna.

- Vi på svenska sidan gagnas av allt som byggs upp på Arenan, sade af Björkesten.

Kvällen avslutades med så kallat Lauris löfte om Yles framtid:

- Det bygger på vad som står i lagen. Det är en identitetsfråga att erbjuda bra och digert innehåll för alla på finska o på svenska. Det löftet måste vi hålla att vi har barnprogram, ungdomsprogram, fakta och nyheter även på svenska. Vi är helt och hållet medvetna om att vi inte har något annat alternativ, sade Kivinen.

Folktinget: Finns fog för oro

Svenska Finlands Folkting har gett ett utlåtande till Rundradions förvaltningsråd om den planerade reformen i televisionsprogramutbudet 2017.

Folktinget anser att kanalreformen har en stor samhällelig betydelse för den svenskspråkiga befolkningen i Finland, och att det finns uppenbara risker i förslaget om att det inte längre ska finnas en egen svensk tv-kanal.

Rundradions betydelse för det svenska språket i Finland är mycket central, och tillgången till public service på svenska är en grundförutsättning för att upprätthålla och utveckla en levande svenskspråkig identitet i Finland, slår Folktinget fast i sitt utlåtande.

- Vi kan utgående från den beredning som finns inte dela den stora optimism som Yle framför, om att allt blir så mycket bättre. Vi efterlyser därför en noggrann prövning av vilka de långsiktiga konsekvenserna av det eventuella beslutet skulle bli, slår Folktinget fast.