Ännu ingen signal från europeisk Marslandare
Det är fortfarande oklart hur det gick för den rymdsond som skulle landa på planeten Mars på onsdagen. Strax innan landning bröts kontakten mellan sonden och jorden.
Sonden ExoMars Schiaparelli skulle landa vid 18-tiden finskt tid på onsdagskvällen, men mindre än en minut innan landning tappade den europeiska rymdorganisationen ESA kontakt med den.
Forskarna har ännu inte fått in någon signal från sonden, och de kan inte bedöma hur landningen har gått.
Enligt en kommentar som nyhetsbyrån AP har fått från ESA är det klart att det här inte är ett bra tecken.
Men det finns ännu hopp, Schiaparelli-sondens batterier håller i upp till tio dygn, och under den tiden ska ESA försöka återfå kontakten.
ESA kommer att hålla en presskonferens på torsdag förmiddag för att berätta hur det går med Schiaparelli.
En del av uppdraget har ändå med säkerhet lyckats. Moderskeppet har lagt sig i en omloppsbana kring Mars.
Sju månaders resa
Sonden Schiaparelli ska studera Mars i några dagar, till dess batteri tar slut. Moderskeppet ska däremot stanna i en omloppsbana kring Mars i fem år och studera planeten.
Den 500 miljoner kilometer långa resan från jorden till Mars har tagit Schiaparelli ungefär sju månader.
Sonden, som väger ungefär 600 kilo, kom in i Mars atmosfär med en hastighet på ungefär 21 000 kilometer i timmen. Om allt gick enligt planerna landade sonden mjukt på Mars yta med hjälp av en värmesköld, fallskärmar och bromsraketer. Landningsplatsen är slätten Meridiani Planum nära Mars ekvator.
Sonden Schiaparelli har också finländsk utrustning från Meteorologiska institutet ombord. Den finländska apparaturen ska mäta lufttryck och -fuktighet på Mars.
ExoMars är ett samarbetsprojekt mellan ESA och den ryska rymdstyrelsen Roskosmos.
Förberedelse inför större utmaningar
Schiaparellis viktigaste uppgift är att visa att ESA:s landningsteknologi verkligen fungerar och ge ESA nytt självförtroende i Marsforskningen efter fiaskot med Beagle 2.
Marslandaren Beagle 2 kom fram till Mars på juldagen 2003, men efter landningen fick forskarna aldrig kontakt med landaren och projektet gick i stöpet.
Det visade sig att solpanelerna aldrig vecklades ut ordentligt, så de blockerade Beagle 2:s antenn som skulle ha använts för kontakt med jorden.
Dagens landning med Schiaparelli är egentligen en övning inför ett mycket mera utmanande projekt. År 2020 ska ESA nämligen sätta ett terrängfordon på Mars.
Också det fordonet har teknologi från Meteorologiska institutet med sig. Dessutom för terrängfordonet med sig en borr för att försöka hitta liv under ytan på den röda planeten.