Gaeltacht - Irlands svar på Svenskfinland
Iriskan är Irlands nationalspråk och första officiella språk – trots att bara en procent av irländarna har iriska som modersmål. Iriskan sågs under årtionden som de obildades språk. Nu har ändå attityderna förändrats.
Det är liv och rörelse i klubbhuset i den lilla byn Carraroe på den irländska västkusten, drygt 40 kilometer från Galway. En grupp iriskspråkiga barn övar inför en tävling där de ska läsa en rimmande historia. Barnen tillhör den lilla minoritet som har iriska som modersmål.
- Det bästa med att vara iriskspråkig är att människor inte förstår vad man säger. Om engelskspråkiga barn kommer till vår tävling så förstår de ingenting, men jag förstår allt, säger Peadar Mac Donncha (ovan i bild t.h.) med ett triumferande leende.
- Folk blir förbryllade när man säger något på iriska, säger Aedín ni Mháille.
- Det finns så många i Irland som inte förstår iriska, så det är bra att vi talar det, filosoferar Áine ni Lochlainn.
Iriskspråkiga oaser
Knappt 50 000 irländare har iriska som modersmål och ungefär 80 000 uppger att de talar språket varje dag.
Iriska - är det den dialekt man talar på Irland?
Carraroe ligger i ett av Irlands iriskspråkiga områden, så kallade Gaeltacht. I de här områdena är ungefär 70 procent av befolkningen iriskspråkiga.
Gaeltacht är lite som ett irländskt Svenskfinland. Barnen går i irisk skola och all service går att få på iriska.
- Alla läkare här kan iriska, och vi får service på iriska i banken, i alla butiker och i pubarna, berättar Máirín Mhic Lochlainn, som är från Spiddal, ungefär 25 kilometer från Carraroe.
Máirín Mhic Lochlainn tycker att den iriska servicen i Spiddal är lika bra nu som när hon växte upp, till och med bättre.
Nuförtiden kan stort sett alla iriskspråkiga engelska, men precis som för finlandssvenskar är modersmålet viktigt.
- Jag talar iriska med mina barn och med mina vänner och släktingar. Det tar mig emot att säga det, men barnen talar för det mesta engelska med sina vänner, berättar Máirín Mhic Lochlainn.
Jag kan engelska, men jag talar mycket hellre iriska.
Steve Sweeney.
- Jag talade iriska före jag talade engelska, och mina barn talade iriska före de talade engelska, berättar Rónán Mac Con Iomaire.
Hårda attityder mot iriskspråkiga
Iriskan var huvudspråk på Irland ända in på 1800-talet. Trots att engelsmännen aldrig officiellt förbjöd språket, lyckades de nästintill utplåna iriskan.
All undervisning i skolorna gick på engelska och iriska var förbjudet på skolgården. Alla som ville nå någonstans i samhället måste kunna engelska, så föräldrar uppmuntrade sina barn att tala engelska.
Kort historisk tillbakablick på iriskan
Iriskan var den obildade potatisodlarens språk. Efter att Irland blev självständigt blev iriskan officiellt språk, men ännu för 20 år sedan såg många ner på iriskspråkiga.
- När jag växte upp i Gaeltacht som iriskspråkig, beskrev söndagstidningen en person som talade iriska som ett fyllo i ylletröja som drack massa Guinness och var en hårdför republikan (vill se ett enat Irland med alla medel, sympatiserar med IRA). Den bilden existerar i princip inte längre. Attityderna har blivit mycket mer positiva, säger Rónán Mac Con Iomaire.
Iriskt medieutbud lyfter språket
Mac Con Iomaire arbetar som chef för det iriskspråkiga innehållet på det irländska rundradiobolaget RTÉ. Han tror att det faktum att det idag finns ett omfattande medieutbud på iriska är en av huvudorsakerna till de positivare attityderna.
- Den iriskspråkiga TV-kanalen TG4 grundades för 20 år sedan och sedan dess har attityderna blivit mycket mer positiva. När TG4 började sända, märkte folk att de iriskspråkiga inte var berusade, hårdföra republikaner, utan helt vanliga människor, säger Mac Con Iomaire.
TG4 sänder bland annat barnprogram, en populär såpopera och nyheter som produceras av RTÉ. RTÉ visar också korta iriskspråkiga nyheter (lite som TV-nytt i Aamu-TV) och en rad andra program på iriska.
Det finns också fyra iriska radiokanaler och iriskt innehåll hörs på några engelskspråkiga kanaler. Dessutom finns det iriskspråkiga tidningar och veckomagasin.
I undersökningar som den irländska staten har gjort, svarar 1,8 miljoner irländare att de kan iriska. Här kan definitionerna ändå vara ganska breda, eftersom de svarar på frågan "Kan du iriska?"
- Jag tror att den här siffran snarare är ett tecken på den positiva attityd som nuförtiden finns till språket. Nu måste man bygga vidare på det och få folk att gå från att vara positiva till att vilja lära sig och tala språket, säger Mac Con Iomaire.
Obligatorisk skoliriska
Alla irländare läser iriska i skolan, men på många håll går det ungefär lika bra som för den obligatoriska skolsvenskan i finskaste Finland.
- Det är obligatoriskt och språket lärs ut på ett aggressivt sätt. Det lärs ut på ett sätt som inte är särskilt användbart, säger Nóra Ní Oireachtaigh som växte upp i Dublin men nu bor i Spiddal.
Nóra får medhåll av Marion Smith, som också har flyttat till det iriskspråkiga området i vuxen ålder.
- Det är omöjligt att lära sig iriska från böcker. Man måste komma till iriskspråkiga områden och tillbringa tid här. Vår regering borde betala så att våra barn kan komma hit, säger Marion Smith.
Visste du att...
Utanför Gaeltacht har iriskan delvis gått från att ha varit de fattigas språk till att vara de privilegierades språk. Nu är det de rika föräldrarna som betalar för att låta barnen gå i fina iriskspråkiga skolor eller skicka dem till iriskspråkiga områden.
- Det kommer barn hit varje sommar för att lära sig, men det kostar tusentals euro så bara de rika har råd, säger Nóra Ní Oireachtaigh.
Nationalspråket som ingen talar
Nóra Ní Oireachtaigh, Marion Smith och väninnan Maria O'Hare hör till de irländare som har bestämt sig för att lära sig iriska i vuxen ålder.
- Vi är irländare, men vi talar inte vårt eget språk. Det skulle vara roligt att kunna ens lite. Vi behöver inte kunna iriska för att klara oss, men det handlar ju inte riktigt om det, filosoferar Maria O'Hare.
Iriskan finns överallt i stadsbilden också utanför Gaeltacht. I hela landet är trafikskyltarna på två språk.
- Jag tror att alla irländare som växer upp utan att lära sig iriska har en djup känsla av att något saknas. Iriskan finns överallt, också i Dublin. På soptunnorna, på vägskyltarna och på toalettdörrarna. Språket finns överallt, men ingen talar det, säger Nóra Ní Oireachtaigh.
Kvinnorna är med i en klubb i Spiddal som arbetar för att främja användningen av iriska. Några gånger i veckan samlas iriskspråkiga, som Máirín och Steven, och irländare som vill lära sig nationalspråket på den lokala puben Tigh Giblin.
Undervisningen sker genom småprat, traditionella folksagor och musik.
Finns iriskan i framtiden?
Trots att attityderna till språket har blivit bättre utanför Gaeltacht, har antalet irländare som talar språket inte ökat. Iriskan har redan länge dömts ut som ett dött eller döende språk.
- Det beror på vem man frågar. En del säger att språket är döende, andra säger att det mår bra. Min åsikt är att det mår lika bra som tidigare i Gaeltacht, men det är starkare utanför, säger Rónán Mac Con Iomaire.
Många har sagt att språket borde förbjudas, att det skulle vara det bästa sättet att få folk intresserade av det igen.
Nóra Ní Oireachtaigh
Det senaste decenniet har den irländska regeringen tagit vissa steg för att stärka iriskans ställning och göra landet mera tvåspråkigt, men reformerna går långsamt. Mac Con Iomaire tycker att man i första hand måste satsa på att hålla iriskan levande i Gaeltacht.
- Iriskan överlever som ett samfundsspråk i de iriskspråkiga områdena. Om språket försvinner här, är det inte mycket mer än en hobby. Man måste i första hand fokusera på att hålla språket levande här och i andra hand fundera på områden utanför Gaeltacht.
- Många har sagt att språket borde förbjudas, att det skulle vara det bästa sättet att få folk intresserade av det igen. Jag håller inte med men jag förstår frustrationen människor känner, när det finns en attityd om att iriskan är ett döende språk och att vi bara ska låta det dö. Men om vi låter det dö så dör vår kultur, säger Nóra Ní Oireachtaigh.