Nu vänder trenden: Dagens unga får det sämre ställt än sina föräldrar

Levnadsstandarden bland unga finländare rasar. Inkomsterna sjunker och behovet av utkomststöd ökar. Bland annat det visar statistik från den nationella service-och intresseorganisationen Finlands Ungdomssamarbete Allianssi rf.

Allianssi sammanställer statistik om unga finländare vart annat år. Budskapet i år är att det nu är dags att skrota gamla uppfattningar om hur unga i Finland har det. Med unga avses personer i åldern 16 till 29 år.

- Till exempel dricker unga allt mer sällan alkohol. De röker inte heller lika mycket som tidigare, stjäl inte, spelar inte hasardspel och råkar inte heller lika ofta som tidigare ut för trafikolyckor, fastslås det i rapporten.

Ont om pengar verklighet för många

Kommunikationsproblem i förhållandet till föräldrarna förekommer också mer sällan. Ungdomarna trivs bättre i skolan, samhällskunskaperna är på en god nivå, arbetsmotivationen är god och unga deltar oftare än tidigare i frivilligarbete.

De problem som i dag framträder allt tydligare bland unga i Finland handlar om pengar. Allt fler har allt mindre inkomster och allt större behov av utkomststöd.

Steget för att köpa den första egna bostaden har blivit allt längre.

― Allianssi

Jämfört med andra grupper i samhället, till exempel pensionärerna, visar statistiken att levnadsstandarden bland unga rasade mellan åren 1990 och 2003.

I huvudstadsregionen har bostadslösheten bland unga ökat markant. Steget för att köpa den första egna bostaden har blivit allt längre, och allt fler är tvungna att pruta på sina hobbyer på grund av för lite pengar.

Det har också skett en förändring då det gäller utbildningsnivån bland unga. En lägre utbildning blir allt vanligare.

- Nu behövs förmåga att se vilka konsekvenser beslut och handlingar som berör unga har på längre sikt, säger Allianssis ordförande Eero Rämö.

Rämö konstaterar att det ekonomiska läget påverkar de unga starkt. Särskilt de som borde fortsätta ut i arbetslivet. Mångas inkomster är låga och kan vara det i framtiden också.

- Ungdomsarbetslösheten är en väldigt viktig fråga i hela Finland.

Enligt Rämö är det viktigt att minnas att den stora majoriteten unga mår bra och njuter av livet.

Fokus på bostadsfrågorna centralt.

― Eero Rämö, Allianssi

Saker som unga ändå inte själva kan välja - den ekonomiska situationen, boende och bastjänster i samhället - skapar problem, och här behövs stöd.

Inför kommunalvalet önskar sig Rämö fokus på de ungas bostadsfrågor.

- Billigare lägenheter, och fler billiga hyresbostäder. Om utbildning och hälsovård fungerar så gagnar det välmåendet helt klart.

- Kommunerna borde ha mod och tänka långsiktigt och inte spara på ungdomsarbetet. Unga har rätt till en hobby, oberoende av vad föräldrarna förtjänar.

#nuortentalous trendade på Twitter

Länk till personens Twitterprofil.

Dagens seminarium i hjärtat av Helsingfors satte fart på sociala medier. På Twitter spred sig både statistik, fakta och olika synpunkter under hashtaggen #nuortentalous. Se feeden ovanför!

Generation Y illa ute

Det är särskilt generation Y, de som är födda under senare hälften av 1980-talet som är illa ute. Deras deltagande i arbetsmarknaden är lägre och deras inkomster per hushåll har utvecklats svagt, rapporterar ekonomer.

Medelinkomsttagarna är äldre - och samtidigt är det just dem som omvälvningen inom arbetslivet - digitaliseringen - berör. Industrins andel på arbetsmarknaden sjunker, konkurrensen om jobben hårdnar, gamla yrken försvinner och nya uppstår.

Två yngre seminariedeltagare, Theo Sjöblom och Veronica Aspelin, som representerade Svensk ungdom, tycker att statistiken gällande unga fortfarande ser dyster ut.

- Men utbildningens betydelse är fortfarande stor och det tog jag till mig, säger Theo Sjöblom. Utbildningens betydelse i arbetslivet är ännu stor.

Veronica Aspelin instämmer.

- Framtiden för högskolestuderande verkar ännu se ganska ljus ut och de viktiga personlighetsdrag som kommer att ha betydelse på framtidens arbetsmarknad kändes spännande. Social kompetens och växelverkan, digikunskap, kreativitet, goda nätverk och en förmåga att anpassa sig till nytt och nya lägen på jobbet.

- Det digitala känns väldigt naturligt för vår generation, fortsätter hon. Man växer in i det vare sig man vill det eller inte.

Statistiken ser enligt Aspelin dyster ut också med tanke på löner. Hon betonar ändå att unga är intresserade av framtiden - och pensioner, trots att den tiden är avlägsen.

- Det finns en öppenhet att diskutera också den frågan.

Pensionen hälften av inkomsterna högst 15 år till

Pensionsskyddscentralens Mikko Kautto fick frågan om hur länge pensionssystemet håller ihop.

- Pensionerna torde kunna hållas 10-15 år till, kommenterar han. Alltså omkring hälften av inkomsterna. Pensionsfrågan är en het potatis och många olika utspel har gjort om den. Frågan är hur länge pengarna i fonderna räcker - och vem som ska få ta del av dem i framtiden och i vilken takt?

Forskare vill bryta den negativa trenden

Forskaren Matilda Wrede-Jäntti vill bryta den negativa trend som de flesta inlägg om unga och framtiden innehåller. Hon deltog också i dagens seminarium.

- Nej, allt blir inte sämre, det finns hopp, och ungdomar kommer också i framtiden att få en pension, betonar hon. Givetvis måste man ta den bekymmersamma situationen på arbetsmarknaden på allvar och dem som avbryter sin utbildning.

- Om det allmänna intrycket blir att spelet är förlorat, att Finland kommer att gå i sank, att du aldrig kommer att få ett jobb och att du kan glömma det där med pensioner - då lyfter vi aldrig fram det kreativa och skapande hos unga människor.

- I stället blir det en form av tungsinthet som finns i den finska mentaliteten, och det är inget vi behöver understryka.

”Förändringen känns skrämmande”

Kia Ahlfors studerar statsvetenskap för andra året, men är inte säker på vad hon vill jobba med i framtiden.

- Det är inte någonting jag tänker på hela tiden, men visst finns det i bakhuvudet. Det viktiga är att man har ett jobb som man själv trivs med. Det skulle vara synd om man måste göra någonting man inte tycker om.

Ahlfors visste att arbetsmarknaden var tuff då hon började studera statsvetenskap, men hon ser hoppfullt på framtiden.

Att hennes generation kan bli den första som får det sämre ställt än tidigare generationer låter ändå lite skrämmande, tycker hon.

- Definitivt är det skrämmande. Också om vi klarar oss lika bra som föräldrarna så innebär det mycket nytt.

Ett givande jobb viktigare än hög lön

Allianssis rapport visar att över hälften av ungdomarna är redo att ta emot nästan vilket jobb som helst.

Lönen spelar inte så stor roll men samtidigt ställer unga högre krav på arbetets innehåll, visar rapporten. Jobbet ska helst vara intressant, motsvara ens kompetens och stöda ens professionella utveckling.

- Förstås vill man ha en viss levnadsstandard, men jag strävar inte efter att tjäna mer än pappa, säger Joel Sundström.

Han är 21 år gammal och studerar statsvetenskap men vill inte planera sin framtid för mycket. Sundström vet inte exakt vad han kommer att jobba med i framtiden, eller om han ens kommer att bo kvar i Finland.

- Mitt mål är att må bra fysiskt och psykiskt, utan att behöva stressa genom livet.

”För höga krav på arbetstagare”

Det har blivit allt tuffare för unga vuxna att hitta jobb. I dag har var tredje ung arbetslös mellan 18 och 30 år aldrig haft en anställning.

Charlotte Lindberg tycker att kraven på unga arbetstagare är allt för tuffa.

- När man söker sommarjobb har kraven varit enorma. Mina föräldrar har sagt att de hade det mycket lättare. Samma gäller kraven på examen då man söker jobb efter studietiden.

Lindberg lyfter upp jobbet som cafébiträde som exempel på ett jobb som borde vara lättare att få.

- De kräver ofta att du har jobbat på ett café förut, vilket du inte har kunnat göra om du aldrig fått ett första jobb.

Men samtidigt finns det ljus i tunneln. Arbetslösheten är sakta på väg ner också bland unga.

- Jag försöker se positivt på framtiden och hoppas på förändringar som skulle gynna oss. Just nu vill man skära i utbildningen, vilket är ganska skrämmande då de kommande generationerna får det ännu värre än vi, säger Lindberg.