Lukas Rusk – En tjänstgöringsopportunist?

Lukas Rusk gjorde militärtjänst och blev reservist, men planen var hela tiden att skriva ut sig. Varför gör man så?

I våras skrev Lukas Rusk ut sig ur reserven efter att ha varit med i två år, men processen började faktiskt redan innan han gjorde sin militärtjänst.

- Jag hade planerat att göra det redan innan eftersom jag är ganska skeptisk till den finska militären. Jag tycker inte om dess hierarkiska maktstrukturer, säger han.

Planen var alltså alltid att gå ut ur reserven, men det var en sak som fick Lukas att bli ännu mer övertygad om sitt val, och det var när han såg soldater med vapen för första gången.

- Före det hade jag på något sätt känt att det här bara är en pojklek, men när ett kompani som just fått sina vapen kom marscherande förbi blev jag verkligen skrämd. Jag fick obehag när jag insåg att det här inte är någon lek – vi är här för att döda andra människor.

Den obehagliga känslan gick om efter att Lukas själv lärde sig använda vapen, men tankarna fanns ändå kvar.

Kan inte kritisera utan att ha varit där

Lukas är feminist och tycker också att tjänstgöringen är ett ganska sexistiskt system. Han är heller inte positivt inställd till krig, så orsakerna till att hålla sig undan militären är många. Men ändå for han dit – bara för att se hur det var.

- Jag kände ganska starkt att jag inte kan kritisera militären lika bra om jag själv inte varit med där och sett hur det ser ut, säger han.

Vad jag har sett så behandlas kvinnor i militären ofta annorlunda.

Lukas tycker att den finska militären är en viktig del av maskulinitetsnormen och därför var han intresserad av att se hur den formas och hur det ser ut på insidan. Han kom fram till att mycket såg ut så som han hade tänkt sig.

- Om vi pratar om sexism, så vad jag har sett så behandlas kvinnor i militären ofta annorlunda på ett sätt som kan ses som sexistiskt. Jag tänker till exempel på snacket som går i korridorerna och den allmänna jargongen som är väldigt macho. Det är ett visst bejakande av en mansnorm som går ut på att man ska vara tuff.

Varför avbröt du då inte efter att du konstaterat att det var som du trodde?

- Jag är också lite ambivalent till militären. Fast jag har mycket kritik mot det så tycker jag det finns vissa saker som är helt okej.

Lukas började sin militärtjänst i Dragsvik där han var två och en halv månad och sedan flyttades han till Helsingfors, till gardets militärmusikkår.

- På många sätt trivdes jag också. Jag är musiker och fick ganska mycket ut av att vara i militärmusikkåren. Vi hade ett bra schack och många är fortfarande mina goda vänner.

Kände sig som en opportunist

Dessutom fanns också tanken att det ju faktiskt går lite snabbare om man gör militärtjänst eftersom den är kortare än civiltjänst.

- På ett sätt kan man nog säga att jag är något av en opportunist i det här eftersom jag for dit för att få lära mig om musik och få kortare tjänstgöring, men sedan lämnade reserven, säger Lukas.

Kändes det som att du lurade systemet när du var där – medveten om att du snart skulle skriva ut dig?

- Egentligen inte. Jag tror ganska få kommer dit för att de vill försvara sitt land. Många väljer det för att de vinner något på det eller för att de känner att de måste. Därför var jag inte så annorlunda än de andra, säger Lukas.

Lukas var helt öppen med att han senare skulle gå ur reserven, och ingen reagerade överdrivet negativt på hans plan. En del funderade till och med på att göra samma sak. Det var mest han själv som funderade på om han gjorde rätt.

Måste gå kurs för att lämna reserven

Att gå ut ur reserven är inget du gör i en handvändning. Det räcker inte med att ringa och säga upp dig, utan du måste skicka in ansökningar och gå en kurs. Kursen hålls i Lappträsk och det kallas för kompletterande tjänstgöring. Du ska vara beredd på att kursen kan ta två veckor, men för Lukas tog den bara fem dagar.

Jag tror många kan vara oroliga över att få ta skit för sitt beslut.

Lukas gjorde kursen tillsammans med drygt hundra andra som också bestämt sig för att lämna reserven. Lukas var lite nervös över hur de skulle bemötas, men det hade han inte behövt vara.

- Det var en jättepositiv överraskning. Jag tror många kan vara oroliga över att få ta skit för sitt beslut, men redan under den första samlingen var det någon som välkomnade oss och sa att vi gjort ett bra val.

Lukas tycker att utvecklingen verkligen gått framåt på den här fronten.

- För 20 år sedan var man tvungen att motivera varför man ville göra civiltjänst. Nu ifrågasätter ingen det.

Farfarn blev arg

Lukas har heller inte stött på någon kritik för sitt beslut bland vänner och bekanta.

- Jag har vänner som gjort civiltjänst som fått höra en del negativt om det men inte jag. Men det beror säkert på vem man umgås med och jag umgås med ganska likasinnade människor.

Inom släkten har han fått frågan om det verkligen är nödvändigt, rent praktiskt, att gå ut ur reserven. Och så fanns det också en flickväns farfar som blev väldigt arg när Lukas planerade sin civiltjänst.

- Det kan jag nog förstå med tanke på den generation han kommer ifrån och vad han har sett.

Har du funderat på att gå ur reserven? Tycker du det är okej att göra det?