50 000 finländare har spelproblem

Vi finländare är ett penningspelande folk. Majoriteten av befolkningen ägnar sig åt någon form av spel och upp till femtiotusen finländare har ett regelrätt spelberoende.

Doktorand Johanna Nordmyr vid Åbo Akademi i Vasa och enheten för utvecklingspsykologi skriver sin doktorsavhandling om penningspel och problemen relaterade till spelandet. Hon forskar också för Institutet för hälsa och välfärd (THL) om spelande och statistiken talar sitt tydliga språk. Vi finländare älskar att spela.

- 80 procent av befolkningen ägnade sig åt penningspel i någon bemärkning ifjol. Lite på tre procent av befolkningen mellan 15 och 74 har ett regelrätt spelproblem och ungefär 1,3 procent av finländarna uppvisar ett spelberoende. Det motsvarar ungefär 49 000 personer, säger Johanna Nordmyr.

Fler män än kvinnor spelar

I snitt spenderar vi mellan 11 och 12 euro i veckan på penningspel. Ser vi på könsfördelningen så är det betydligt fler män än kvinnor som spelar.

- Gällande spelproblemen så förekommer det bland 4,2 procent av männen och 2,4 procent av kvinnorna. Bland männen är spelproblem vanligare bland yngre som spelar medan det bland kvinnorna är vanligare i medelålder eller högre medelålder.

I en undersökning utförd av THL ifjol frågade man respondenterna ifall någon har anhöriga med spelproblem i sitt nätverk. 13 procent meddelade att de inom ramen för vänskapskretsen känner någon som spelar för mycket. Det motsvarar 476 000 personer.

- Precis som med substansmissbruk drabbas också de anhöriga av spelproblem. Det uppstår konflikter och relationerna lider.

Skillnader mellan problem och beroende

Johanna lyfter upp två typer av spelande med negativa konsekvenser: spelproblem och spelberoende.

- Att ha spelproblem innebär att man delvis upplever en viss kontrollförlust. Mer pengar, tid och energi går åt än man tänkt. Och i slutändan medför det negativa konsekvenser för ekonomin och relationerna.

Ett spelberoende är en klinisk diagnos och en mycket allvarligare form som kräver att vissa diagnostiska kriterier uppfylls.

- Ifall du är spelberoende känner du rastlöshet och irritation då du försöker dra ner på spelandet. Du känner till exempel ett behov av att öka på summorna eller så har du försökt sluta men misslyckats. Spelberoende medför skuldkänslor, lögner och ett behov av att revanschera sina förluster.

Stora resurser på att förebygga spelproblem

Vad är det som driver penningspelare och framför allt de med ett problem eller ett beroende? Visst, de stora vinsterna som potentiellt väntar på en är en stor belöning men Johanna Nordmyr lyfter fram en annan aspekt som är ännu mera avgörande för utvecklingen av problem.

- Känslan av att nästan vinna triggar belöningssystemet ännu mera än en egentlig vinst. Men är du beroende så är du aldrig egentligen nöjd. En stor del av drivkraften handlar ju även om försök att ordna upp skulderna.

Sedan millennieskiftet har Finland satsat en hel del resurser på forskningen kring finländarnas spelande.

- Social- och hälsovårdsministeriet gav THL uppgiften att övervaka finländarnas spelande och hur man förebygger problemen samt även utveckling av vård- och stödresurser. Det här syns i antalet forskningspublikationer och i de medel man lägger på förebyggande aktiviteter.

En konkret åtgärd är nättjänsten peluuri.fi. En riksomfattande tjänst på alla de inhemska språken som ger stöd åt både spelare och anhöriga. Där kan du också testa ifall du befinner dig i riskzonen att utveckla ett spelproblem.