Eleverna i norra Karelen vill lära sig svenska

Från och med i höst har finskspråkiga skolelever läst svenska redan från och med sjätte klass i stället för sjuan som tidigare. Det finns tecken på att ändringen är lyckad, men lärarna behöver mer stöd.

Rektor Päivi Ikonen vid Utran koulu i Joensuu är ivrig då hon berättar om det hon iakttagit i skolan den senaste tiden.

Sjätteklassisterna och lärarna har varit entusiastiska över svenska språket.

- Både eleverna och lärarna i vår skola har varit inspirerade av att börja lära sig svenska. Eleverna har sagt att svenska är ett lätt och roligt språk.

Det förekom tidigare en del diskussion om hur den tidigarelagda svenskundervisningen skulle fungera. Ett känt faktum var att eleverna som börjar på sjuan ofta varit negativt inställda till svenskan, något man hoppades kunna stävja i och med den tidigarelagda starten.

- Kan detta ena år faktiskt utgöra en så stor skillnad i elevernas iver att lära sig svenska?, frågar Ikonen sig.

Likadana signaler också annanstans

Programkoordinator Mikael Hiltunen vid Hanaholmens Svenska nu-nätverk har under hösten rest runt i landet och berättat om svenskans betydelse i Finland. Med på evenemangen har varit bland annat lokala beslutsfattare och aktiva inom bildningssektorn.

Hiltunen lyfter gärna fram betydelsen av att kunna svenska bland annat i näringslivet.

Hiltunen har hört liknande signaler som den från Joensuu också annanstans ifrån.

Samtidigt behövs mer utbildning för dem som lär ut svenska i sexan. I många skolor är det klassläraren som ska undervisa. Sitsen är inte enkel om man inte från tidigare har erfarenhet att lära ut språk till sjätteklassister.

- Klasslärarna kommer att behöva mycket stöd och jag hoppas att statsmakten också beaktar detta, säger Hiltunen.

Marila ser positiva tecken

Sinikka Marila, som är ordförande för föreningen Pohjola-Norden i Joensuu, har en lång erfarenhet av att undervisa i svenska i trakten. Hon tror att det är klokt att tala om vilken nytta man kan ha av att kunna svenska.

Marila tycker sig se en förändring i attityderna gentemot svenskan.

- Ungdomarna har nog börjat inse betydelsen av språkfärdigheter och inte bara svenskan.