Aibotapeten vill lyfta fram estlandssvenskarna
På huvudbiblioteket i Åbo finns nu att beskåda en utställning som består av en kopia av en väggbonad. Den ursprungliga, så kallade, Aibotapeten återfinns i Aibolands museum i Hapsal i Estland.
Aiboland är den trakt i Estland där estlandssvenskarna bosatte sig på 1200- och 1300-talet. Under andra världskriget flyttade de flesta undan kriget till Sverige och endast ett fåtal stannade kvar. Som mest var estlandssvenskarna cirka 10 000 men nu bor endast ett hundratal permanent kvar. Av dessa talar endast de äldre svenska.
Samarbetet mellan Åboland och Aiboland började med idéer som rört sig i Svenska kulturfonden. Åbo museicentral fick därefter i uppdrag att starta ett projekt som blev kallat Aiboland-Åboland – Kontakter över havet. Projektet skulle belysa sådana saker som estlandssvenskar och finlandssvenskar hade gemensamt, till exempel språk och skärgård.
Solveig Sjöberg-Pietarinen, som länge jobbat som museiforskare på Klosterbacken i Åbo, blev efter många om och men ombedd att dra projektet.
– Det var ett tvåårigt projekt som tog slut år 2014.
Besök på strömmingsmarknaden
Målet med projektet var att återuppta kontakten med estlandssvenskarna.
– Vi fick nog inte strängare direktiv än så, säger Sjöberg-Pietarinen. Det var frågan om ett kulturellt samarbete.
Inom ramarna för projektet ordnades utställningar. Bland annat visades en fotoutställning med bilder från Houtskär upp på Aibolands museum. Och vice versa kom Aibolänningarna till Houtskär med en bildutställning om Runö i den estniska skärgården.
Sedan projektet tagit slut har samarbetet till Sjöberg-Pietarinens stora glädje fortsatt. Gänget på Aibolands museum besökte i år strömmingsmarknaden. Det var också på deras initiativ som kopian på Aibotapeten ställs ut i biblioteket, eftersom de ville att folk skulle få veta om deras bakgrund.
Frivilliga kvinnor har broderat
Väggbonaden är resultatet av ett gediget arbete.
När Aibolands museum skulle invigas behövdes något som att visa upp. Den svenska kungen skulle nämligen inviga museet. Då fick museets före detta chef, Alar Schönberg, en idé att göra något i stil med en tapet han tidigare fått se på när han studerade i Sverige. Han samlade ihop fakta om estlandssvenskarnas historia, Jarmo Friberg tecknade ned och frivilliga kvinnor broderade sedan det som resulterade i Aibotapeten.
Aibotapeten föreställer bland annat en tidslinje som har sin början redan på 1200-talet och sträcker sig ända fram till mitten på 1900-talet. Tapeten är cirka 20 meter lång. Kopian i huvudbiblioteket är något kortare men kompletterad med fakta om de olika punkterna på tidslinjen på tre olika språk: svenska, finska och estniska.