Yazidiska kvinnor får EU:s pris för mänskliga rättigheter

Det prestigefyllda Sacharovpriset går i år till de yazidiska kvinnorna Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar för deras" kamp för värdighet och rättvisa".

Sacharovpriset för tankefrihet är uppkallat efter den sovjetiske vetenskapsmannen, dissidenten och Nobelpristagaren Andrej Sacharov. Priset instiftades 1988 av EU och delas ut årligen av Europaparlamentet .

Priset på 50 000 euro ges till personer som har gjort betydande insatser i kampen för mänskliga rättigheter över hela världen och lyfter fram kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Två starka röster för en förföljd minoritet

Både Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar tillhör den primärt kurdisktalade, religiösa gruppen yazidier, som utsatts för en hård utrensningskampanj av terrorgruppen IS.

Murad och Bashar var bland de tusentals kvinnor och barn som kidnappades och senare såldes som sexslavar när IS anföll och tog över kurdiska områden i norra Irak 2014.

Bland de första saker IS tvingade dem till när de tillfångatogs var att avsvära sig sin yazidiska tro. Båda kvinnorna förlorade sina föräldrar och bröder under attackerna. Även äldre kvinnor, bland dem Murads mor, som ansågs ha för lite sexuellt värde avrättades.

Unga kvinnor som Murad och Bashar utnyttjades sexuellt och fick hjälpa terroristerna med att tillverka bomber och självmordsvästar.

Nadia Murad lyckades fly tack vare en familj som smugglade ut henne från IS-kontrollerade områden, och har sedan dess varit aktiv i kampen mot människohandel och slaveri. Hon utnämndes till Goodwill-ambassadör för FN:s organ för bekämpning av illegala droger, människohandel och internationell terrorism, UNODC, tidigare i år och var även nominerad till Nobels fredspris.

Även Lamiya Aji Bashar försökte fly från sin fångenskap fyra gånger innan hon slutligen lyckades, men under flykten detonerande en landmina som dödade två av hennes medflyktingar, och som förstörde delar av Bashars ansikte och gjorde henne blind på ena ögat.

Båda kvinnorna är aktiva som offentliga talespersoner för yazidierna.

Turkisk journalist och tatarisk aktivist bland de nominerade

De övriga nominerade till priset var den turkiske journalisten Can Dündar och Mustafa Dzjemilev, en ukrainsk och tatarisk aktivist.

Can Dündar lever i exil efter att ha suttit fängslad i Turkiet, bland annat anklagad för spioneri och för att ha avslöjat statshemligheter.

Dündar dömdes till fängelse efter att den tidning han var chefredaktör för, den ledande oppositionella dagstidningen Cumhuriyet, publicerade bilder av lastbilar från Turkiets nationella säkerhetstjänst som fraktade vapen till rebellstyrda områden i Syrien. Han har även utsatts för mordförsök på öppen gata.

Mustafa Dzjemilev var bara ett barn när han och hans familj deporterades från Krimhalvön av de sovjetiska myndigheterna tillsammans med resten av den krimtatariska befolkningen. Han växte upp i exil i Uzbekistan.

Under sitt vuxna liv har han varit politiskt aktiv i kampen för att ge krimtataterna en röst och rättigheter. Dzjemilev har avtjänat tid i sovjetiska fängelser och arbetsläger för "antisovjetisk verksamhet". Han genomförde även en hungerstrejk på 303 dagar, den längsta i människorättsrörelsernas historia.

2014 förbjöds han av Ryssland att i fem år att återvända till Krim och lever precis som Can Dündar i exil.

Tunga namn bland tidigare pristagare

Priset förra året tilldelades den saudiarabiska bloggaren Raif Badawi som fängslats för att han "kritiserade islam" i sitt hemland.

Bland de övriga som mottagit priset finns Malala Yousafzai, Nelson Mandela och Aung San Suu Kyi.