Apotekarförbundet vill mota marknadsliberalerna i grind

Apotekarförbundet går motvilligt dem som vill släppa marknaden fri till mötes. Ett av förbundets egna reformförslag är att åter tillåta rea-kampanjer på huvudvärkspiller och andra receptfria mediciner.

Man kan säga att den politiska diskussionen om apoteken går så het att apotekarna själva nu tvingas föreslå reformer.

Målet är att mota marknadsliberalerna i grind, d.v.s. de som vill införa mer konkurrens mellan apoteken och avreglera inom branschen.

- Den här diskussionen har utgått från ekonomiska aspekter, och det är mest personer som inte är hälsovårdsproffs som diskuterar, säger Apotekarförbundets vd, Merja Hirvonen.

Främst är det liberala politiker som lyft upp avregleringsdiskussionen, ledda av De grönas Antero Vartia. Vartia samlar stöd för sitt lagförslag om att apotekens antal inte mer skulle bestämmas av myndigheterna och att läkemedelspriserna skulle sluta regleras så hårt.

Trevande öppningar

Apotekarförbundet har med stigande oro följt med debatten och föreslår nu bland annat att man kunde öka antalet apotek utan att avreglera. Läkemedelssäkerhetsmyndigheten Fimea skulle alltså fortsättningsvis övervaka branschen och vara den som ger tillstånd att öppna nya apotek.

Men en modigare öppning kommer man med: Att tillåta rea-kampanjer på icke-receptbelagda mediciner. Den öppningen satt visserligen hårt åt.
- Om vi inte alls hade haft den här avregleringsdiskussionen hade vi kanske inte tagit upp det här förslaget, medger Hirvonen.

Man kan alltså inte säga att apotekarförbundet skulle sprudla av reformglädje. Det är främst varningar som ges och hotbilder som målas upp. En av hotbilderna är att apoteken får sämre service med oerfaren personal om alla apotekare rusar till de bästa ställena.

Svenskarna är nöjdare, tror marknadsliberalen

Men marknadsliberalerna låter sig inte kuvas. Enligt Juhana Vartiainen (Saml.) visar erfarenheter från Sverige och Norge att servicenivån inte försämrades efter liberaliseringen av apotekarbranschen.

- En majoritet av norrmännen och svenskar tycker att servicenivån har blivit bättre, men just de resultaten väljer apotekarförbundet att inte visa.

Vartiainen är ändå glad att apotekarförbundet nu "rör sig i rätt riktning", men han vill att man helt öppnar det fritt för var man får öppna apotek.

- Om det mot förmodan visar sig att det blir brist på apotek i glesbygden, kan man med hjälp av apoteksskatten eller t.o.m. understöd se till att locka dem dit.

Det skulle samtidigt innebära mer tävling mellan apotekarna, och antagligen lägre vinster för dem.

Rika eller fattiga apotekare?

Hur stora de vinsterna egentligen är i apotekarbranschen råder det också olika uppfattningar om.

Att en apotekare kan göra god vinst med minimal risk om läget är bra är något som kritiserats. Ingen annan kan ju konkurrera just där, eftersom Fimea bestämmer var apoteken ligger.

Föga förvånande tycker Merja Hirvonen att man blåst upp apotekarens inkomster för mycket.

- Branschen är mycket polariserad. De nya apotekarna börjar småskaligt medan de äldre i slutet av karriären leder ett stort företag.

Vem är apotekarens vän i politiken?

Det är på ett sätt lustigt att apotekarkritiken kommer från höger- och liberalt håll. Apotekarbraschen har traditionellt varit samlingspartistisk och byns apotekare en av det etablerade borgerliga samhällets stöttepelare.

Samtidigt använder socialdemokrater som Antti Lindtman apotekarna som exempel när han kallar dem för regeringens kompisar som får skattelättnader.

Så är också samlingspartiet delat i frågan mellan marknadsliberaler och konservativa. Juhana Vartiainen hör till de förra.

- Många apotekare speciellt i glesbygden har varit samlingspartistiska anhängare eller partiaktiva. Men jag tycker ändå frågan är solklar om man tycker att avreglering är bra.