Ska du heta Pansarkitty?

Namnlagen håller på att förändras. En arbetsgrupp vid Justitieministeriet förbereder som bäst ett förslag som ska stå klart nästa år. Det ska bli smidigare att byta namn och byråkratin ska minska. Men den nya lagen ska också bättre motsvara vårt moderna samhälle – till exempel funderar man på om förnamn måste vara könsbundna.

Finlands nuvarande namnlag är från 1986. Jämfört med många andra länder har vi en ganska sträng lagstiftning. Namnen som ges måste passa in i den finländska kulturen och traditionen. Ett namn får inte vara till förtret för sin bärare, så det får inte betyda någonting fult. Inte heller får en flicka ha ett pojknamn eller vice versa. Det här är en av de punkterna som möjligen luckras upp i den nya namnlagen nästa år.

Tiotals namn får avslag

Beslut om ett namn är okej eller inte fattas av Nämnden för namnärenden. En osäker doppräst kontaktar magistraten, som vidarebefodrar ärendet till nämnden, då det är svårt att avgöra om ett visst namn lämpar sig eller ej. Varje år tar nämnden ställning till ett hundratal sådana här kreativa namnförslag, och de flesta får godkänt. I runt tjugo fall får föräldrarna ändå ge med sig.

Följande namn fick i fjol avslag av namnnämden:

Pojkar

• Eversti
• Sälli
• Tiikeri
• Mortem
• Lucifero
• Thmas
• Mittjasper
• Occo
• Rayzon
• Uncas
• Jousimies
• Tarkka

Flickor

• Xstina
• Pansarkitty
• Pinkbutterflytaina
• Sweethoneybeebambi
• Air
• Kultasydän
• Macadamia
• Mañana
• Talisha
• Eevaingrid
• Pajunkissa

Däremot godkändes de här namnen:

Pojkar

• Asterius
• Karhu
• Hamlet
• Aeneas
• Taurian
• Jofur
• Metsänpoika
• Dalai
• Oitto
• Simmu

Flickor

• Kii
• Lumita
• Veanna
• Raparperi
• Belladonna
• Leedsia
• Arien
• Gleia
• Pipilotti
• Sipuliina
• Taikakukka

Namnförslagen bör behandlas med respekt

Trots att vissa av de fantasifulla förslagen kan te sig skrattretande, så är det viktigt att ta förslagen på allvar och behandla dem med respekt. Det säger Minna Saarelma-Paukkala, som är namnforskare och direktör för Helsingfors Universitets almanacksbyrå.

– Det är så lätt att skratta, men man måste komma ihåg att alla föräldrar vill ge sitt barn det finaste namnet i världen. Det borde man respektera.

För att ett namn ska komma in i almanackan och få en egen namnsdag, är det betydligt strängare kriterier som ska uppfyllas. Minst femhundra finländska barn måste ha fått namnet under de senaste femtio åren, och namnet får inte stå i strid med rådande namnskick.

Trenden med gamla namn fortsätter

De populäraste namnen just nu är Ellen och Emil på svenskt håll och Venla och Leo bland finskspråkiga. Alla de här namnen var vanliga för omkring hundra år sedan. Det här visar att namntrender går i cykler, namn blir vanligtvis populära med två-tre generationers mellanrum.

En annan trend som ligger i tiden är att använda sig av internationella namn. Till exempel Lucas och Oliver är vanliga i hela Europa just nu.

– Också populärkultur, som böcker, filmer och pop-musik påverkar vilka namn som väljs, säger Minna Saarelma-Paukkala.

Matti Meikäläinen och Tuula Tavallinen

I fjol föddes 54 721 barn i Finland och 5,7 procent av dem, 3098 barn, registrerades som svenskspråkiga. Av de här fick 31 flickor förnamnet Ellen och 43 gossebarn fick heta Emil.

Om vi tittar på namnstatistiken för hela landet ser vi att den finska motsvarigheten till "medelsvensson", alltså Matti Meikäläinen, är en träffande beskrivning. Matti är nämligen det vanligaste pojknamnet i landet – 46 382 personer heter så. Som god tvåa kommer Timo, det namnet bärs av 46 142 personer.

På damsidan ligger Tuula i täten. 32 173 personer heter Tuula. Det nästvanligaste flicknamnet, Ritva, bärs av 31 254 personer.

Medborgarna fick påverka nya namnlagen

Det finns ett fåtal namn som kan ges till både flickor och pojkar. Av de gamla finländska namnen är till exempel Vieno och Kaino könsneutrala. Men också bland de nyare namnen finns det exempel på det här. Tuisku är ett nytt finländskt namn som båda könen kan heta.

– När ett namn är nytt kan det ofta ges till både flickor och pojkar. Vanligtvis förändras detta efter en tid, och namnet blir antingen ett flick- eller pojknamn, säger Minna Saarelma-Paukkala.

Eftersom namn är en fråga som väcker känslor och åsikter ville Justitieministeriet bjuda in medborgarna att hjälpa till med att utforma den nya namnlagen. Flera tusen finländare svarade på en enkät där man fick uttrycka sina åsikter om vad man borde få, och inte få, heta i vårt land.

Efter Nio om namn, måndagen den 31 oktober i Yle Fem samt på Arenan.