De 5 frågor som är knepigast för huvudstadsregionen i vårdreformen

Nu ska kommunerna ge sina utlåtanden om vårdreformen. Yle Huvudstadsregionen frågade politiker i Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla vad som är det knepigaste i lagförslagen om vårdreformen.

Lagutkasten om ordnandet av social- och hälsovård och om inrättandet av landskap är nu på remissrunda. Kommunerna ska lämna in ett utlåtande om de två lagförslagen senast den 9.11.2016.

Senare ska utkastet till valfrihetslag skickas på remissrunda i kommunerna.

Vi bad ledamöter i social- och hälsovårdsnämnderna i Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda lista vilka som är de mest utmanande frågorna i vårdreformen.

1. Landskapet Nyland är tre gånger större än något annat landskap

I slutet av år 2015 hade landskapet Nyland 1,6 miljoner invånare. Birkaland hade 506 000 invånare, och Kajanaland bara 75 000 invånare. I början av oktober 2016 blev det klart att huvudstadsregionen inte får en egen speciallösning inom vårdreformen. Det betyder att all social- och hälsovård förs över på landskapet Nyland.

- Det blir ett stort vårdområde och det väcker frågan om administrationen alls blir effektivare. Både vad det gäller invånare och antal anställda inom organisationen blir landskapet Nyland stort. Då är frågan om organisationen är effektiv - en mindre organisation kunde vara effektivare, säger Esbopolitikern Jussi Koskinen (Saml).

2. Politiker är oroade för demokratiproblem

Antalet politiskt valda beslutsfattare blir färre när landskapet Nyland tar över social- och hälsovården. I landskapsvalet år 2018 ska invånarna i Nyland välja ett landskapsfullmäktige med högst 99 medlemmar. Kommunerna i Nyland har inte någon särskild kvot i detta fullmäktige. Det betyder att landskapsfullmäktige kan domineras av de stora kommunerna - och små städer som Grankulla kan bli utan representanter.

Helsingfors beslutar sedan om hur tjänsterna fördelas på de mindre områdena. I Vanda till exempel kan det leda till att hälsovårdstjänsterna centraliseras.

Teija Kakko (Sannf)

- Antalet beslutsfattare är inte så stort som vi har nuförtiden. Vi har 85 i fullmäktige och vi har social- och hälsovårdsnämnden och stadsstyrelse. Nu kommer vi att ha bara några helsingforsare på landskapsnivå i landskapets social- och hälsovårdsnämnd. Hur vet de vad allt som behövs i Helsingfors, säger Maija Anttila (SDP) från Helsingfors.

- Helsingfors beslutar sedan om hur tjänsterna fördelas på de mindre områdena. I Vanda till exempel kan det leda till att hälsovårdstjänsterna centraliseras, säger Teijo Kakko (Sannf) i Vanda.

3. Finansieringsreformen - far pengarna till andra delar av landet?

När social- och hälsovården förs över till landskapet Nyland så förs en stor del av städernas budget också över till landskapet. Inkomsterna från kommunalskatten sänks. Enligt en beräkning från sommaren ska den kommunala skattesatsen sänkas med 12,3 procentenheter. Det betyder att om en stad har en kommunalskatt på 18,5 procent i dag så sänks den till 6,2 procent efter vårdreformen.

- Det har gjorts beräkningar om att Nyland förlorar över 150 miljoner euro. Det kan upplevas som orättvist. säger Jussi Koskinen (Saml) i Esbo.

- En jättestor del av kommunernas budget flyttas över till landskapen. Det finns lite spelrum för att utveckla sina tjänster i budgeten, det spelrummet blir mindre om du lyfter hälften till landskapsnivå, säger Joonas Leppänen, Vänsterförbundet i Helsingfors.

4. Städerna har effektiverat sin service och är ledsna över att förlora bra lösningar

Helsingfors genomförde en stor organisationsreform år 2013 då socialverket och hälsovårdsverket gick samman och bildade ett nytt jätteverk. I Esbo har staden låtit privata företag ha hand om hälsovården vid stadens hälsostationer. Vanda har effektiverat sina tjänster. I Grankulla är invånarna vana vid att få betjäning på svenska vid stadens vårdcentral. Nu är politikerna oroade för att välfungerande lösningar ska försvinna i och med vårdreformen.

Landskapet blir ett väldigt stort område där svenskan är väldigt liten.

Anna-Lena Karlsson-Finne (SFP)

- För Grankullas del handlar det mycket om svensk service. Vi är vana att få svensk service inom social- och hälsovården och vi är väldigt många svenskspråkiga i kommunen. Landskapet blir ett väldigt stort område där svenskan är väldigt liten, säger Anna Lena Karlsson-Finne från SFP i Grankulla.

5. Både bashälsovården och specialsjukvård ska skötas på landskapsnivå

Allt från specialsjukvård till bastjänster som vårdcentralerna ska i förslaget till vårdreform. En av punkterna i den speciallösning som städerna i huvudstadsregionen ville ha var att bastjänsterna inom social- och hälsovården skulle skötas av kommunen. Den här speciallösningen blir inte av.

- Hemvården och bastjänsterna som nu sköts av kommunen kunde stanna här, vi kunde ta hand om hela det systemet själv. Specialsjukvården och kanske några särskilda socialvårdsfrågor kunde flyttas till landskapsnivån, säger Maija Anttila, socialdemokraterna i Helsingfors.

- Det knepigaste är att kommunen själv kan inte i framtiden kan ta hand om de grundläggande tjänsterna som hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. De kommer att flyttas till landskapsnivå och hela organisationen och beslutsfattandet behandlas på landskapsnivå, längre bort från staden och invånarna, säger Maija Anttila (SDP).