Integrationen av kvotflyktingar fungerar bra i Åboland

I Pargas och Kimitoön har integrationen av kvotflyktingar lyckats mycket bra. De har tagits emot väl och känner sig välkomna där.

- Om kvotflyktingarna inte trivs hade de nog flyttat bort för länge sedan, tror Kalle Myllymäki, chef för immigrationsfrågor på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland.

Han säger att de kvotflyktingar som blivit integrerade i Pargas och Kimitoön har fått en lokal identitet.

- De ser sig själva som Pargasbor eller Kimitoöbor.

Både Pargas och Kimitoön, som är relativt små kommuner, har tagit emot grupper om ungefär 20 kvotflyktingar från Syrien. Under 2014 och 2015 har det sammanlagt kommit 29 kvotflyktingar till Pargas och tidigare i år tog Kimitoön emot 20 kvotflyktingar. Dessa har sedan integrerats i kommunerna på finska.

Myllymäki berömmer Pargas och Kimitoön och säger att de är goda exempel på ansvarstagande kommuner. Han säger att integrationen i de här två kommunerna har lyckats väl.

- Trots sin storlek är de väl förberedda och det lokala samhället, alltså frivilliga föreningar och privatpersoner, har deltagit i integrationsprocessen och det har medfört att flyktingarna lärt känna lokalbefolkningen och därför känt sig välkomna.

Kommunerna har dessutom lyckats med integrationen utan något finansiellt stöd utifrån och utan kostsamma projekt. Tröskeln har därför hållits låg och man har istället satsat på att bjuda flyktingar på välkomstfester och dylikt.

- En viktig insikt är att inga stora projekt eller andra konstigheter behövs, utan att låta flyktingar träffa lokalbefolkningen och förmedla en välkomnande känsla hjälper dem att känna sig som hemma, säger Myllymäki.

Intresset för integration lågt

Myllymäki säger att intresset för att ta emot kvotflyktingar bland kommunerna i Egentliga Finland överlag är överraskande lågt. Därför är det bra att Pargas och Kimitoön tagit emot så många flyktingar.

Han säger att orsakerna till det bristande intresset hos de finskspråkiga kommunerna är många. En del finskspråkiga kommuner är rädda för de extra kostnader integration av kvotflyktingar medför.

- Självklart finns det få kvotflyktingar här då intresset för att ta emot dem är så lågt.

En annan orsak kan enligt Myllymäki vara att många kommuner i Egentliga Finland istället tagit emot asylsökande som blivit beviljade uppehållstillstånd. Eftersom trycket från de asylsökande är så stort har många kommuner inte möjlighet att ta emot så stora grupper som Pargas och Kimitoön tagit emot.

- Men jag tycker vi befinner oss i ett bra läge eftersom det finns både kommuner som integrerar asylsökande som blivit beviljade uppehållstillstånd och kommuner som är villiga att integrera kvotflyktingar.

Arbetsmöjligheter en förutsättning

Myllymäki säger att små kommuner kan ha svårare att integrera kvotflyktingar än större kommuner. Ett viktigt led i integrationen är att kunna erbjuda flyktingarna arbete. Arbetsmöjligheterna i små kommuner är mer begränsade än i större städer. Men han säger att det viktigaste ändå är att kommunen lyckas skapa hopp om en bättre framtid.

- Även i stora kommuner beror en lyckad integration på att lokalbefolkningen tar emot dem väl och på om man lyckas skapa hopp inför framtiden.

Det går inte att per definition säga att stora kommuner lyckas med integrationen bättre än små kommuner.

- Allt beror på hur integrationen genomförs.

Kvotflyktingarna i Pargas och Kimitoön har hittills integrerats på finska. Myllymäki säger att det inte är någon skillnad på vilket språk integrationen sker. Men han hoppas att om någon flykting i framtiden vill lära sig svenska ska det vara möjligt att på distans erbjuda svenskspråkig skolning. Det, säger han, är inte så resurskrävande.

Bakgrunden tas i beaktande

Myllymäki säger också att många av de asylsökande som blivit beviljade uppehållstillstånd inte vill bosätta sig i små landsortskommuner, men det är inte ett problem bland kvotflyktingar.

- De har inte så mycket att säga till om i frågan. De kommer från ett flyktingläger och får lov att bosätta sig där Migrationsverket beslutat att placera dem.

En person som hela sitt liv bott i en miljonstad kan ha svårigheter att anpassa sig till ett liv på till exempel Kimitoön. Myllymäki säger att man har försökt ta flyktingarnas bakgrund i beaktande när man har beslutat om deras boplats.

- Vi har försökt ordna det så att om en flykting kommer från landsbygden får han eller hon ett nytt hem på landsbygden i Finland, medan den som härstammar från en stor stad integreras i stadsmiljö.

Myllymäki säger att detta hittills lyckats mycket väl.