Många bristfälliga avloppssystem i Österbotten
Avloppsbestämmelserna för glesbygden har rört upp känslor i många års tid. Just nu är ytterligare en lindring av bestämmelserna på gång. På föreningen Österbottens vatten och miljö säger man att behovet av nya avlopp är större i Österbotten än på annat håll.
Den första avloppsförordningen som väckte reaktioner kom år 2003. Den förordningen lindrades år 2011 och nu håller man som bäst på att lindra bestämmelserna ytterligare.
Fixa avloppet senast när du renoverar...
Om förslaget går igenom betyder det att alla fastigheter inte automatiskt måste förnya sitt avloppssystem.
Enligt propositionen bör avloppssystemet sättas i sådant skick att det motsvarar reningskravet på basnivå först när det görs vissa reparationsarbeten på fastigheten.
Till dessa reparationsarbeten hör bland annat byggande av toalett som använder vatten, förnyande av systemet för hushållsavloppsvatten och större renoveringar.
Det här gäller fastigheter som ligger längre än hundra meter från vattendrag, hav och grundvattenområden.
...förutom om du bor för nära vattnet
Men de fastigheter som ligger inom hundra meter måste fortfarande uppfylla reningskravet, senast den 31 oktober 2019. Det här är något som fortfarande upprör, inte minst sommarstugeägare.
Kommunerna kan bevilja undantag från tidsfristen om mängden avloppsvatten är mycket liten eller om kostnaderna annars skulle bli oskäliga. Enligt den nuvarande lagstiftningen kan undantag endast göras om bägge kriterierna uppfylls.
Stort förnyelsebehov i Österbotten
På föreningen Österbottens vatten och miljö säger Karl Wikberg att det finns för- och nackdelar med lindringen.
- Nu blir det lite tydligare hur förnyelsen ska gå till. Men ser man det ur miljösynvinkel så kommer det ju nu att ta längre före avloppen är i skick.
Österbottens vatten och miljö har under flera års tid besökt fastighetsägare runt om i Österbotten för att ge dem råd om vad som kunde eller borde göras i avloppsväg.
- Förnyelsebehovet är ganska stort i Österbotten, större än i andra delar av landet, säger Wikberg.
Fastighetsägarna blir knappast glada av att höra att deras system inte uppfyller kraven?
- De är positivt inställda till vårt projekt. Vi är ju ute för att informera om läget, säger Wikberg.
Är det oroväckande att så många system är bristfälliga?
- Det är inte oroväckande, det är bara ett faktum. Vi har många äldre fastigheter som är byggda enligt den tidens bestämmelser.
Kan bli dyrt
Avloppsbestämmelserna har väckt kritik, inte minst för de kostnader som de medför fastighetsägarna.
Har du förståelse för att vissa tycker att det är för dyrt att förnya sitt system?
- Det kan vara en stor investering för låginkomsttagare. Men det finns ju olika alternativ på marknaden, som varierar mycket i prisklass, säger Wikberg.
Samarbetar med kommunerna
Från föreningens sida besöker man främst fastboende. Men det blir också en del sommarstugor.
Man samarbetar med kommunerna som pekar ut områden där det enligt dem är viktigt att informationen når ut.
- Vi har rört oss över hela gamla Vasa län. Snart har vi täckt alla kommuner, säger Wikberg.
Kan man då ge någon siffra på hur stor del av glesbygdens fastigheter som har ett avloppssystem som behöver förnyas?
- Det varierar väldigt mycket från område till område. Som mest är förnyelsebehovet över 90 procent. Å andra sidan har vi områden med nybyggen som ligger i andra ändan av skalan.
Kommunerna har egna bestämmelser
Kommunerna kan beakta lokala förhållanden och utfärda striktare bestämmelser än miljöskyddslagens reningskrav på basnivå.
Ungefär 200 kommuner har utfärdat dylika miljöskyddsföreskrifter som baserar sig på lokala miljöförhållanden.
- De har till exempel rätt att sätta strängare bestämmelser för vad som klassas som strandområde eller skyddszon för grundvattenområde, säger Wikberg