Unga utbildade greker lär sig svenska för att kunna emigrera
En vanlig onsdag i Svenska kyrkans lokaler i Aten träffar vi Panagiotis Kalpenos, Angeliki Frangou och Sophia Karagouni. De går tillsammans med tiotals andra unga, utbildade greker på kurs i svenska med sikte på att ta sig in på arbetsmarknaden i Skandinavien.
Den 24-årige Kalpenos är kandidat i inredningsdesign efter studier i Edinburgh och praktik i München. Frangou är 34 år med magisterexamen i läkemedelskemi. Karagouni är också kemist med två examina - en magisterexamen i metallorganisk kemi och ytterligare en om biobränslen.
Inte ens dubbel examen har gett något jobb och den 38-åriga Karagouni satsar nu på en sjukskötarutbildning tillsammans med studier i svenska.
- Vi var 20 elever på min avgångsklass från skolan, säger Kalpenos. Elva av dem har emigrerat och resten är mer eller mindre utan jobb.
- För min generation är det inte något val att emigrera, det är en självklarhet.
Hälften av mina klasskamrater från gymnasiet har flyttat utomlands
Panagiotis Kalpenos, 24.
Över 400 000 greker - främst unga och välutbildade - har emigrerat de senaste åren och antalet har ökat varje år, enligt en rapport från den grekiska centralbanken i somras.
Totalt handlar det om drygt fyra procent av landets befolkning. Som om största delen av finlandssvenskarna hade lämnat Finland på några år.
Greker har visserligen emigrerat tidigare - det skedde främst åren 1903–1917, då man emigrerade till bland annat Nordamerika och Australien.
En andra emigrationsvåg kom 1960–1972, då greker for till Tyskland och Belgien för att jobba i fabrikerna där. Inte helt olikt Finlands historia.
Men då var det mest outbildat folk som for utomlands. Nu handlar det om en högt utbildad generation som i normala fall skulle vara Greklands framtid.
Frangou och Karagouni har båda kopplingar till Skandinavien. Frangou har studerat vid universitetet i Köpenhamn och Karagouni har släktingar i Sverige, som hon tror ska vara till hjälp då hon ska anpassa sig till ett nytt samhälle.
- Jag har fått en viss känsla för livet i Skandinavien efter mina studier i Danmark och hoppas det ska bli en bättre omgivning för mig och min blivande familj, säger Frangou.
Samhället är mera rättvist i Skandinavien än i Grekland, anser Frangou. Familjen är viktig för grekerna, men Frangou tar begreppet högre upp.
- I Skandinavien har man en större familj som kallas samhället eller staten.
Hon hoppas också att hon ska kunna göra sitt framtida jobb effektivt, utan att behöva bekymra sig över saker och ting runtomkring som inte fungerar.
Kalpenos har inga direkta kopplingar till Skandinavien, men han säger sig vara mycket intresserad av svensk design och arkitektur.
- Jag är nyfiken. Om det inte lyckas kan jag alltid försöka i Tyskland, säger Kalpenos som praktiserat på en tysk arkitektbyrå.
Då Kalpenos, Frangou och Karagouni får frågan vad de anser har orsakat den nuvarande krisen skakar de på huvudet.
- Våra politiker har för det mesta ingen kontaktyta till folkets vardag, säger Karagouni.
- Det är en mycket komplex fråga. Rötterna finns i de sociala strukturerna, i vårt beteende som individer, säger Panagiotis Kalpenos. Det finns många variabler.
Även Angeliki Frangou säger att krisen redan fanns då den ekonomiska och finansiella krisen slog till. Landet var insnärjt i ett komplext bäste bror-system.
- Det var en kris i samhället som växte därunder oss hela tiden. Då finanskrisen kom dök den samhälleliga krisen upp till ytan, säger Frangou.
Hon konstaterar att grekerna nu måste jobba med både sig själva som individer, med sin inställning till samhället och staten och med de attityder mot greker som finns utomlands.
Kalpenos tror dessutom att inte alla vill att Grekland kommer ut ur krisen och höjer levnadsstandarden.
- De kan göra pengar på att anställa folk för två euro per timme.
De svenska och skandinaviska kyrkornas lokaler i stadsdelen Plaka i Aten [karta] där greker lär sig svenska hyser också Finlands Sjömanskyrka. Verksamhetsledaren där heter Mari Hilonen. Hon har bott 19 år i Grekland.
- Ungdomar studerar men då de blir färdiga får de inga jobb. De blir liksom automatiskt arbetslösa, säger hon.
De unga påverkas också av att föräldrarna kan ha blivit arbetslösa eller mist sin affärsverksamhet och av att det överlag finns mindre pengar att röra sig med.
- Det är jättesvårt att se alla de här butikerna som haft samma ägare i kanske 50 år eller i generationer och sedan tvingats slå igen. Plötsligt har folk inte längre råd att gå och handla och man måste stänga butiken några år före pensionen och kanske mister allt. Det är så tragiskt.
Hur länge ska man då räkna med att det tar innan Grekland är på fötter igen och hurudant samhälle vill de unga, välutbildade Frangou, Kalpenos och Karagouni se?
Den klassiska skandinaviska modellen är ett föredöme för dem och ingen tror att renoveringen av Grekland ska gå så snabbt att det lönar sig att vänta.
- Det blir troligen en ändring då människorna i min generation är 40-50 år. Då är det de som tar över, de har ett nytt sätt att tänka och då kan vi vänta oss något annat, säger den 24-årige Kalpenos.
Angeliki Frangou och Sophia Karagouni instämmer. Men om 20-30 år är det för sent för dem att börja på nytt med karriär och familj. Därför är det bäst att satsa på att emigrera nu.
Bort med Jantelagen
Karagouni vill ha ett samhälle - inte bara i Grekland utan globalt - där inkomstskillnaderna är lägre. Det borde inte finnas alltför rika och alltför fattiga människor.
- Vi borde alla ha tillgång till hälsovård och utbildning. Pengarna borde distribueras mera jämnt så att folk får samma möjligheter. Den som vill ha mera än så måste förstås jobba hårdare, säger Sophia Karagouni.
- Pappas generation var sämre utbildad och inser inte vad som händer om man exempelvis stjäl av staten hela tiden, säger Panagiotis Kalpenos.
- Utifrån diskussioner med mina jämnåriga tror jag vår generation inser att vi inte kan fortsätta så här, inflikar Angeliki Frangou.
Hon tycker att grekerna borde lära sig samarbeta bättre i stället för att vara konkurrenter och fiender sinsemellan och gör en jämförelse som visar att Jantelagen inte är någon enbart skandinavisk företeelse.
- Det finns ett grekiskt talesätt om avund. Om din granne har en åsna önskar du dig själv en åsna, men du önskar också att grannens åsna ska dö.
