Huvudstaden blev för dyr att bo i – hon drar till Lovisa
Sara Bengts var en inbiten storstadsbo. Det är hon väl egentligen fortfarande. Men bostadspriserna blev till slut för mycket. Nu flyttar hon och familjen till Lovisa och får mycket mer boende för pengarna. Och äppelträd.
Tillgången och priset på vårt boende påverkar inte bara den egna plånboken. Vem som har råd att bo och var är också en viktig samhällsfråga, som i slutändan kan påverka hela landets tillväxt.
Sara Bengts familj har bott i Helsingfors innerstad, i Berghäll i flera år. När barnen kom blev bostaden på 76 kvadrat en aning trång, men de trivdes fortfarande.
- Allting är jättenära, här finns massor av lekparker alldeles runt hörnet och man kommer med cykel på 10 minuter vart man vill. Med ungar är det guld värt att inte alltid bli tvungen att packa in hund och barn och allt i bil eller buss när man ska någonstans, säger Sara Bengts.
Hittills har hon och hennes man varit storstadsmänniskor och det är de inte ensamma om. När man ser på flyttströmmarna de senaste och även de kommande årtionden går de till städerna. Urbaniseringen är fortfarande på hälft i Finland och det är framförallt huvudstadsregionen som drar.
- När vi flyttade hem från London kändes Helsingfors som det enda alternativet för oss. I och med att det här är huvudstaden så finns allt man behöver här, kultur och service och allt.
Har inte råd att bo kvar
Men nu är den trivsamma trerummaren i Berghäll såld, för ett kvadratmeterpris på nästan 4 800 euro. Familjen flyttar till Lovisa. Och det är bostadspriserna som driver dem från huvudstaden. Det blev till slut behovet av mer utrymme som fick de inbitna stadsmänniskorna att bestämma sig.
Kvadratmeterpriset i Berghäll, Helsingfors
i medeltal: 5 267 euro.bostadspriser.fi
- Jag kommer själv från Lovisa och jag tänkte att aldrig mer en liten stad. Men nackdelen är att det är så hiskeligt dyrt att bo här. Med våra löner får vi inte en större bostad än så här inne i staden. Inte ens om vi flyttade lite utanför så skulle den ekonomiska skillnaden bli nämnvärd.
Kvadratmeterpriset i Lovisa
i medeltal: 1 410 euro.bostadspriser.fi
- Det är så synd. Allt finns ju här men när man betalt sitt boende så blir det inte mycket pengar över att göra allt som erbjuds här. Då sitter man ändå hemma och ser på Helsingfors festspel på tv.
Framförallt i huvudstadsregionen och landets andra tillväxtcentra är boendet en fråga om mycket mer än bara priset. Det handlar om social- och familjepolitik, men också om näringslivet och tillgången på arbetskraft. Bostadspriserna i huvudstaden är en samhällsfråga som i slutändan kan påverka hela landets tillväxt.
Bostadspriserna per kommun
Kartan visar bostadspriserna per kommun för 2015. Färgläggningen går enligt priserna på bebyggda småhusfastigheter. Ju mörkare röd färg, desto mer kostar husen i kommunen. Genom att föra musen över kommunerna ser du priserna för småhusfastigheter och aktielägenheter (främst höghus- och radhuslägenheter).
Priserna på småhus kommer från Lantmäteriverket och visar totalpriset medan lägenhetspriserna kommer från Statistikcentralen och visas per kvadratmeter. Uppgifterna visas inte för kommuner där bara ett fåtal affärer har ägt rum.
Boendekostnaderna påverkar samhällsbygget
Boendekostnaderna äter upp en allt större del av hushållens inkomster i framtiden. Det förutspår Pellervo ekonomiska forskningsinstitut.
Boendekostnaderna stiger fortare än lönerna. I år betalar hushållen i medeltal 26,8 procent av sina inkomster för boendet. Fram till år 2018 väntas andelen stiga till 28 procent. Mest stiger priserna naturligtvis i huvudstadsregionen.
Men det är inte bara prisnivån som är ett problem i huvudstadsregionen. I dess kölvatten följer en rad andra problem. Trångboddheten blir allt värre. Speciellt barnfamiljer nöjer sig med färre kvadratmeter för att ha råd att bo kvar.
Segregationen ökar och till exempel låginkomsttagare, arbetslösa och invandrare koncentreras till vissa bostadsområden.
I grunden hänger differentieringen av bostadsområden samman med inkomstfördelningen och arbetsmarknaden. Det är en samverkan av ökade inkomstskillnader och koncentration av arbetsplatser som delar upp både bostadsmarknaden och bostadsområden.
Städer sprids också ut som en följd av dyra bostäder. Människor flyttar till randområden och kringliggande kommuner, med följden att bilismen och miljöproblemen ökar.
Allt det här beskriver forskare Hannu Kytö i en artikel om förändringar och hot i boendet.
- Men det här är ju ingen naturkraft. Utvecklingen går att påverka med bostadspolitik. Staten och de största städerna har en avgörande roll här. Staten borde stöda byggandet och städerna borde vara aktiva byggare, säger Hannu Kytö.
Enligt Hannu Kytö beror mycket av huvudstadsregionens bostadsproblem på att det offentliga bostadsbyggandet har minskat drastiskt.
- Förut var boendet allas grundrättighet, nu är det någras businessrättighet, raljerar han.
Bostadspolitiken lyser med sin frånvaro
Huvudstadsregionen skulle behöva sin alldeles egna bostadspolitik. Men just nu innehas bostadsministerportföljen av Centerns Kimmo Tiilikainen som inte är intresserad av att utveckla strategier för urbaniseringen, menar Hannu Kytö.
- Det skulle behövas både tydligare metropolpolitik, förortssaneringsstrategier och mycket annat liknande. Men några sådana program finns inte för tillfället, säger han.
- Byggarnas intressen har kanske fått styra politiken lite väl mycket. Det är ganska långt den privata byggverksamheten som dikterar vad som byggs och var.
Bostadsmarknaden i Finland är inte bara tudelad, den är tredelad. Landets städer utgör en marknad. Den glest bebodda landsbygden där bostäderna har främst bruksvärde utgör en annan.
Huvudstadsregionen med sina upptrissade priser utgör den tredje marknaden. En marknad som inom en snar framtid kan visa sig för dyr för vanliga löntagare.
Huvudstadspriserna kan vända urbaniseringen
Bostadspriserna i huvudstaden är en samhällsfråga som i slutändan kan påverka hela landets tillväxt. Utflyttning från städerna är egentligen ett högkonjunktursfenomen. När tiderna är goda flyttar de som har råd efter bättre livskvalitet.
Men tvingas låginkomsttagare flytta bort från städerna på grund av att de inte har råd att bo kvar, blir det brist på service- och vårdpersonal.
- Då stockar sig servicen i staden och i det skedet ser vi säkert en utflyttning. Människor flyttar helt enkelt dit de har råd att bo och där det finns service, säger Hannu Kytö.
Sara Bengts familj kan vara början på den trenden. Som bäst renoverar de det nyinköpta huset i Lovisa. Kvadratmeterpriset de betalat för nästan 150 kvadrat är 1 300 euro.
Barnen får egna rum och Sara Bengts som är grafiker kan ha arbetsrummet hemma.
- Vi går ner nästan hälften i bostadslån. Det är en kännbar kostnad. Visserligen fortsätter min man jobba i Helsingfors, så bil- och bensinkostnader är en ny utgiftspost. Men det blir ändå billigare och vi får trädgård och mycket mer boende för pengarna.
- Här finns ett lugn som inte finns i Helsingfors. Det är kanske det vi vill ha just nu, några år av lugn emellan. Vi har vänner i Lovisa så vårt sociala liv ger vi inte upp. Men den ekonomiska faktorn var den avgörande. Hade vi haft råd med det här i Hesa, hade vi stannat där.
Artikeln är en del av Svenska Yles satsning Ett tudelat Finland, som granskar skillnader i samhället. Vi tittar närmare på ämnesområdena hälsa, kostvanor, boende, utbildning, teknik, ekonomi och arbetsmarknad.
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
