Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Allt färre hör till kyrkan men många ber ändå flitigt

Från 2016
Uppdaterad 03.11.2016 11:05.
Händer knäppta till bön
Bild: Arja Lento/Yle

Kyrkan står inte högt i kurs bland unga stadsbor men en tredjedel säger sig be minst varje vecka eller oftare.

Antalet medlemmar i den evangelisk lutherska kyrkan sjunker fortfarande. Personer bosatta på landsbygden är mera sannolikt medlemmar i kyrkan medan det är mindre vanligt i städerna.

I slutet av år 2015 hörde 72,9 procent av finländarna till kyrkan och andelen har sjunkit under hela 2000-talet. År 2011 var andelen fortfarande 77,2 procent, framgår det av kyrkans fyraårsberättelse.

Medlemmarna i den ortodoxa kyrkan har hållits jämnt på samma nivå, 1,1 procent men nya kyrkliga samfund har fått flera medlemmar. Det uppstår hela tiden nya kyrkliga samfund, i slutet av år 2015 var de 110.

Den största av dem är Jehovas vittnen med 18 000 medlemmar, Frikyrkan i Finland har 15 000 medlemmar och den katolska kyrkan med 13 000 medlemmar. Över hälften av de nya samfunden är islamska.

Stora regionala skillnader

De regionala skillnaderna då det gäller att höra till kyrkan är stora. I Borgå, Uleåborgs och Lappo stift hör ungefär fyra av fem till kyrkan men i Helsingfors stift är andelen tre av fem.

Lägsta antal medlemmar i kyrkan finns i åldersklasserna 28-34 åringar - under 60 procent. Högst är det bland de äldre och personer i skriftskoleåldern.

I Helsingfors hör bara 43 procent till kyrkan. Bland 26 - 45 år gamla helsingforsare hör under hälften till kyrkan och bland 29 - 34 år gamla män i Helsingfors var andelen år 2015 under 40 procent.

Berghälls kyrka
Bildtext Kyrkan i Berghäll, Helsingfors
Bild: Yle/Seppo Sarkkinen

En fjärdedel icke-religiösa

Nästan en fjärdedel av finländarna sade sig vara icke-religiösa, visar en enkät som har gjorts av Gallup Ecclesiastica.

Av dem som svarade på enkäten år 2015 hade 900 trätt ut ur kyrkan. Som orsak sade de att de inte ansåg sig vara religiösa och inte tro på Gud. En tredje orsak var att de inte ansåg att kyrkan hade någon betydelse för dem.

De ideologiska skälen har blivit viktigare under åren. Ovilja att betala kyrkoskatt var en avgörande orsak för ungefär en tredjedel av dem som trädde ut ur kyrkan.

Omkring en femtedel sade sig vara av olika åsikt om något beslut eller ställningstagande av kyrkan eller var bara i allmänhet missnöjd med församlingsverksamheten.

År 2014 trädde 78 300 personer ut ur kyrkan i protest mot den nya könsneutrala äktenskapslagen.

En staty som föreställer en ängel
Bild: Riikka Raitio/Yle

Går sällan i kyrkan men ber hemma

Finländarna deltar mycket sällan i gudstjänster men andelen kyrkobesökare per månad har stigit en aning. Omkring en tredjedel av finländarna meddelade att de deltar i en gudstjänst minst en gång per år och en fjärdedel ännu mera sällan.

Privat religionsutövning är i Finland betydligt aktivare än offentlig. Enligt enkäten från år 2015 som gjordes av Gallup Ecclesiastica säger en fjärdedel av de tillfrågade att de dagligen ber. Det är rent av en liten ökning sedan den tidigare enkäten från år 2011.

En tredjedel av finländarna sade sig be åtminstone varje vecka eller oftare och över hälften - 55 procent - sade sig be minst en gång per år.

Många tror att Jesus fanns

En betydande del tror också att Jesus har existerat som en historisk person, 37 procent tror bestämt att det är så och 43 procent tror att det sannolikt är så. 28 procent tror bestämt att det finns änglar och 19 procent tror att det sannolikt finns änglar.

En fjärdelel av finländarna tror att döden är slutet på allt men å andra sidan tror hälften att ingen vet vad som händer efter döden.

Kyrkans fyraårsberättelse beskriver och analyserar kyrkan, förändringar i dess verksamhetsmiljö och ger en situationsbeskrivning av religionen i Finland.

Berättelsen grundar sig på flera källor: Årlig statistik från församlingarna, enkäter bland anställda och förtroendemän och enkäter av Gallup Ecclesiastica 2015. Enkäterna har beställts av Taloustutkimus.

Länk till fyraårsberättelsen (på finska)

Artikeln har bearbetats utgående från en artikel av Markku Sandell/Yle Uutiset

Diskussion om artikeln