Skolreform inget för Ingå

Ur en ekonomisk synvinkel lönar det sig varken med tvåspråkiga skolor eller med det vi tidigare kallade högstadier i Ingå. Det visar bildningschefens utredning i Ingå.

Bildningschef Merja Olkinuora har kompletterat den omdiskuterade rapport som konsultföretaget FCG gjorde i fjol. Kompletteringen innehåller främst en utredning om huruvida det skulle löna sig för Ingå att ordna undervisning i grundskolans årskurs 7-9 i egen regi i stället för att som nu skicka tonåringarna över kommungränsen till i huvudsak Lojo för att gå i skola.

Bildningsnämnden konstaterade på sitt möte den 2 november att det nuvarande skolnätet med flera skolor och klasserna 7-9 i grannkommunerna också framöver är det mest förnuftiga alternativet för Ingå. Nämnden understryker också att kommunen ska ta hand om sina skolhus och se till att de motsvarar dagens behov.

Läs mera om rapporten här.

SFP-politikern Henrik Wickström är tveksam till att kommunen beställer dyra konsultrapporter som inte motsvarar behovet. Samtidigt tycker han att rapporten nu efter att den kompletterats faktiskt fyller en funktion.

- Det har varit en diskussionsöppnare men själv hoppas jag att den inte ska leda till några konkreta åtgärder, säger Wickström.

Mer aktivt grepp

Elina Ahde från De gröna är också nöjd med att utredningen har kompletterats med uppgifter om vilka möjligheter kommunen har att ordna undervisning i årskurs 7-9 i egen regi i stället för att som nu skjutsa eleverna till Lojo för att gå i skola.

- Det är bra att vi äntligen fått ett svar så att vi inte behöver gissa. Rapporten visar tydligt att det inte är ekonomiskt lönsamt satsa på ett högstadium i Ingå. Däremot tycker jag att vi borde satsa på de skolbyggnader vi har, säger Ahde.

Hon tycker också att Ingå mer aktivt borde vara i kontakt med Lojo och övriga grannkommuner i utbildningsfrågor.

- Nu är det som om alla elever skulle försvinna från Ingå när de börjar i skola i Lojo. Vi borde förbättra det samarbetet, säger Ahde.

Centralkök och ungdomsverksamhet i Kyrkfjärden

Ett skolcentrum i Ingå skulle kräva betydande investeringar i nya eller tillbyggda fastighet och bildningschef Merja Olkinuora tror inte att det är ändamålsenligt för tillfället. Hennes uppdrag har varit att utreda utrymmena i Kyrkfjärdens skola och vilket renoveringsbehovet är:

- Förutom att se till att skolan har lämpliga utrymmen för sina behov kunde man också ordna med utrymmen för centralkök och ungdomsverksamhet i Kyrkfjärdens lokaler. Också musikinstitutet, konstskolan och medborgarinstitutet behöver ändamålsenliga utrymmen.

Att en utvidgning av Kyrkfjärdens skola på sikt kunde riskera Västankvarns skola vill Olkinuora helst inte kommentera.

- Det ingick inte i det här uppdraget men man kan inte utesluta det om elevantalet går ner. Då måste man fundera på hur många elever det behövs för att en skola ska finnas till, säger Olkinuora.

Efter många svängar där skolrapporten granskats ur olika synvinklar pekar rapporten ändå på att skolsituationen i Ingå trots allt verkar fungera bäst just som den är i dag.
Olkinuora hänvisar till att frågan om skolnätet är en politisk fråga och vill inte ta ställning.

Om politikerna baserar sina beslut på rapporten är sannolikheten stor att skolsituationen ser rätt likadan ut år 2029 som idag.

- Vem vet det? Jag bestämmer det inte. Det beror väldigt mycket på vad som händer med födelsetalet och inflyttningen. Det har ju fötts betydligt färre barn de senaste åren i hela Finland. Fortsätter det så behöver man nog fundera på hur många skolhus man ska ha i en kommun, säger Olkinuora.