Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Guggenheim kan komma till Helsingfors trots allt - Erkko och Herlin bland finansiärerna

Från 2016
Uppdaterad 29.11.2016 15:22.
Vinnaren Art in the city i Guggenheims arkitekttävling
Bildtext Så här ser vinnaren i Guggenheims arkitektävling ut.
Bild: Moreau Kusunoki Architect

Helsingfors stad presenterar nya vändningar i Guggenheimaffären. Stadens andel minskar - Helsingfors betalar högst 80 miljoner euro, en summa som Helsingforspolitikerna måste godkänna. Timo Soini (Sannf.) vidhåller att museet inte får statliga pengar.

Sammanlagt är byggkostnaderna ungefär 130 miljoner euro. Staden betalar högst 80 miljoner, resten sköts genom privata investeringar och lån. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors står för de kostnaderna.

Det här berättade biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen vid en presskonferens som avslutades på torsdag förmiddag.

I byggskedet får Helsingfors 1200 arbetsplatser till och 24 miljoner i skatteintäkter.

― Ritva Viljanen, biträdande stadsdirektör

Bland finansiärerna för licensavgiften finns aktörer inom hotell- och restaurangbranschen, rese- och transportföretagare, fastighetsägare samt privatpersoner. De privatpersoner som vill vara med och betala för Guggenheim är Rafaela Seppälä och Kaj Forsblom, Liisa och Jorma Ollila, Jari Ovaskainen samt Anita och Poju Zabludowicz.

Kostnaderna för byggarbetet möjliggörs förutom av stadens andel av de privata finansiärerna Jane och Aatos Erkkos stiftelse samt Tiina och Antti Herlins stiftelse.

Tidigare har det talats om ett biljettpris på tolv euro, det skulle med den nuvarande modellen stiga till femton euro.

Guggenheimstiftelsens licensavgift var ursprungligen 30 miljoner dollar för tjugo år. Nu har stiftelsen kommit emot och sänkt avgiften till 20 miljoner dollar, det motsvarar ungefär 18,4 miljoner euro.

På frågan varför Helsingfors stad har fortsatt att driva projektet också efter att staten sade nej, svarar Ritva Viljanen att Helsingfors arbetslöshet är exceptionellt hög.

- I byggskedet får vi 1200 arbetsplatser till och 24 miljoner i skatteintäkter. När museet väl är färdigt, får vi in sju miljoner i skatteintäkter per år.

Helsingfors stadsstyrelse behandlar frågan på måndag.

Vår reporter Freddi Wahlström var på plats och rapporterade live på Twitter.

Sanni Grahn-Laasonen (saml.) skriver på Twitter att hon är glad över det nya förslaget att bygga Guggenheim.

Även om staten inte deltar i byggkostnaderna, kan Guggenheimmuseet när det stå klart få pengar av staten för att driva verksamheten. Utbildnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (saml.) föreslår att Guggenheims konstmuseum ska få 1,3 miljoner statsandelar årligen om man beslutar om att bygga museet.

Grahn-Laasonen skriver på sin Facebook-sida att det inte behöver betyda mindre pengar för andra museer, eftersom kultur, undervisning och idrott får pengar förutom av statens budget också från penningspelbolaget Veikkaus tillgångar. Det är full möjligt, att pennigspelbolagets intäkter växer så mycket att det finns nog med pengar både för Guggenheim och andra konstmuseer.

Soini: Guggenheim får inte statliga pengar

Utrikesminister Timo Soini (Sannf.) har motsatt sig att museet skulle finansieras med statliga medel. Soini har flera gånger upprepat detta- och det gjorde han också på torsdagen.

- Guggenheim får inte pengar av staten under den här regeringsperioden. Inte i någon form. Inget har förändrats, säger Soini.

Artikeln uppdaterades 3.11.2016 kl. 14:05 med Grahn-Laasonens uttalanden och kl.15:49 med Soinis kommentar.

Diskussion om artikeln