Niinistö: Säkerhetsdebatt förs av två ytterligheter

Finländarna debatterar för närvarande öppet om säkerheten, men den häftigaste debatten förs av två läger med diametralt motsatta utgångspunkter, säger president Sauli Niinistö.

- Det finns de som anser att Finland nu om någonsin borde ansluta sig till Nato och så finns det de som anser att man inte ska ansluta sig vare sig nu eller i framtiden, sade Niinistö i sitt öppningstal vid den 219. nationella försvarskursen i Helsingfors i dag.

Ett exempel på den häftiga debatten är enligt Niinistö det att man frågar sig om det är tillåtet att tala öppet om Ryssland.

Niinistö förstår inte frågan. Han säger att statsledningen i klara ordalag och snabbt har fördömt Rysslands handlande på både Krim och i Ukraina och i Syrien.

Ett annat exempel på öppenheten i Rysslandsfrågan är enligt Niinistö att man inför förra riksdagsvalet gick igenom alla potentiella ryska anfallsplaner mot Finland och nu senast även mot Åland.

På den andra ytterkanten kritiserar man enligt Niinistö att man gått alltför långt i kritiken mot Ryssland. Niinistö säger att han oroar sig över ett helt annat fenomen. Nämligen att det onda blir vardagligt.

- Om krig förs på pappret varje dag, kommer det nära inpå, in i tankarna, sade Niinistö.

Det var enligt Niinistö samma sak när man i den ryska debatten angående Krim hänvisade till kärnvapen. Han anser att användningen av kärnvapen i och med den här debatten blev någonting mer normalt än förr.

Fortsatt samarbete med väst

En annan känslig fråga är enligt Niinistö militärövningarna med Sverige, Nato och USA. Han säger att en del anser att man därigenom äventyrar alliansfriheten medan andra så snabbt som möjligt vill ha sådana övningar.

- Sanningen är att vårt militära samarbete med Väst är mycket mer omfattande än tidigare och samarbetet kommer att fortsätta.

Niinistö säger att Finland samarbetar utgående från landets egna utgångspunkter och behov. Han säger också att Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska linje betonar diplomati och dialog och att han delar den här linjen.

Hybridhoten

President Niinistö tog upp de så kallade hybridhoten som inkluderar bland annat informationsoperationer, ekonomiska påtryckningar, oidentifierade soldater eller cyberattacker med mera.

På grund av hybridhoten måste man enligt Niinistö vara redo att förnya den finländska beredskapen. Han säger att Finlands förmåga att möta eventuella hot är beroende av att myndigheterna har en korrekt och tidsenlig bild av läget, lämpliga befogenheter och en tillräcklig kapacitet. Finland kan enligt Niinistö bli bättre på alla tre punkter.

Han säger att det är oklart om nuvarande lagstiftning möjliggör tillräckligt snabba åtgärder i en krissituation.

Vi uppdaterar artikeln.