Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Drogad och våldtagen - flera HBT-personer som sökt asyl trakasseras i Helsingfors

Från 2016
Ahmed flydde från sitt land eftersom han är homosexuell. Heter nåt annat egentligen.
Bildtext Först när Zaid flyttade till Helsingfors vågade han öppet berätta att han är homosexuell.
Bild: Yle/Carina Bruun

Våldtäkter, misshandel och trakasserier är vardag i huvudstadsregionen bland asylsökande som tillhör sexuellla minoriteter. Heseta, Setas lokalavdelning i Helsingfors, har varit en räddning för många. Yle Huvudstadsregionen har pratat med tre personer som fått asyl.

Zaid:

”Jag delade rum med sex personer och försökte dölja att jag är homosexuell. En dag bjöd två av mina rumskompisar mig på något att dricka och jag slocknade. När jag vaknade hade jag blivit våldtagen."

Det här berättar Zaid för Yle Huvudstadsregionen. Våldtäkten skedde när han bodde på en flyktingförläggning i Kyrkslätt.

Familjen vet inget

Zaid har bott i nästan ett år i Finland. Hemma i Irak var det ingen som visste att han är homosexuell.

- Jag har sett vad som händer med människor som är till exempel öppet homosexuella där. De kan bli arresterade och dödade. Det är farligt helt enkelt, säger Zaid som bland annat på grund av sin sexuella läggning bestämde sig för att fly från Irak.

Ahmed flydde från siott land eftersom han är homosexuell. han ehetr egentligen något annat.
Bildtext Zaid mår bättre i dag. Framför allt Hesetas möten har hjälpt honom. -De har blivit min familj, säger han.
Bild: Yle/Carina Bruun

Zaids två bröder följde med honom.

- De vet inte heller att jag är homosexuell. Den ena blev kvar i Tyskland och den andra i Sverige. Jag fortsatte själv till Finland, säger han.

”Jag bara grät”

Zaid gjorde sitt yttersta för att dölja sin sexualitet i Kyrkslätt.

- Socialarbetarna använder ofta irakier och andra araber som tolkar och jag kunde inte lita på dem. Dessutom arbetar många irakier på Röda korset och jag var rädd för vad de skulle tänka om mig, berättar Zaid.

Efter våldtäkten blev situationen ohållbar för Zaid. Han var psykiskt nedbruten.

- Socialarbetaren frågade mig flera gånger vad som hänt, men jag var bara tyst och grät. Antagligen förstod hon att jag är gay och till slut blev jag förflyttad till Helsingfors där det finns andra hbt-personer som söker asyl.

Jag är inte rädd när jag är med andra finländare. Men jag är fortfarande rädd för en del irakier som lever här.

― Zaid

"I Helsingfors fick jag vara mig själv"

I Helsingfors fick Zaid kontakt med Heseta som ordnar möten med hbt-personer som kommit till Finland. Heseta är Setas lokalavdeling i Helsingfors. Zaid vågade för första gången berätta öppet om sin sexuella läggning och han anmälde våldtäkten till polisen. Polisen hörde aldrig av sig igen.

- I efterhand har jag hört att de två irakier som jag misstänker att våldtog mig har återvänt frivilligt hem igen och att polisen därför inte kunnat gå vidare med saken.

Zaid är fortfarande rädd

Zaid har fått uppehållstillstånd i Finland, han bor i en egen lägenhet och mår bättre. Men fortfarande är det inte lätt för honom att vara öppet gay.

- Jag är inte rädd när jag är med andra finländare. Men jag är fortfarande rädd för en del irakier som lever här, säger Zaid.

en höstlövs beklädd gata i esplanadparken
Bildtext Zaid undviker ställen där det rör sig många irakier. Han är rädd för att de ska trakassera honom.
Bild: YLE/Emelie Schauman

Han berättar om situationer där han och hans vänner fått utstå trakasserier och hot av andra irakier.

Klubbar och barer nekar inträde

Zaid skulle gärna ha besökt en gayklubb när han kom till Helsingfors, men det var svårt att komma in på klubbarna. Under hösten rapporterades det om nattklubben DTM som nekat asylsökanden inträde, eftersom de saknar finska id-handlingar. DTM gick senare ut med att de ändrat på sin policy, men enligt Zaid kräver fortfarande andra nattklubbar finska id-kort.

- Jag har varit här i mer än tio månader och flera av oss får inte komma in i nattklubbar och barer för hbt-personer - bara för att vi saknar ett dokument. De id-handlingarna vi fick från Migrationsverket duger inte, säger Zaid.

Ali:

"Min vän såg alltid glad ut. Plötsligt en dag tog han sitt liv. Varför gjorde han det? Han måste ha haft en massa inom sig som han aldrig pratade om."

Alis vän begick självmord under hösten på en av flyktingförläggningarna i Helsingfors. Detaljerna vill Ali inte gå in på, men andra asylsökanden hade hotat med att läcka ut information som berörde kompisens sexuella läggning.

- Kommer man från ett konservativt samhälle är det inte lätt att prata om sådana här saker. Min vän mådde dåligt och han var rädd för att hans familj skulle få veta om hans sexuella läggning. Självmord blev hans utväg, berättar Ali sorgset.

Hon orkade lyssna på mig, även efter sin arbetsdag. Många som har kommit hit skulle ha behövt samma hjälp och stöd som jag fick.

― Ali

”Man måste ha någon att prata med”

Ali efterlyser effektivare hjälp och stöd för de hbt-personer som söker asyl. För Ali var det hans socialarbetare som lyssnade på honom och hjälpte honom vidare till Heseta.

Asylsökande
Bildtext Flera hbt-personer som sökt asyl har skickats till Helsingfors. Till slut ordnades en egen avdelning på en flyktingförläggning för hbt-personer. Flyktingförläggningen på bilden är inte en av dem.
Bild: YLE/Rose-Marie Sundström

- Hon orkade lyssna på mig, även efter sin arbetsdag. Många som kommit hit skulle ha behövt samma hjälp och stöd som jag fick, berättar Ali.

Mötena som Heseta ordnar betyder mycket för Ali och han önskar att andra organisationer än bara Heseta skulle dra sitt strå till stacken.

- Var är Seta till exempel? Och kriscentren borde förstå att det finns en grupp med hbt-personer som behöver hjälp och stöd.

Seta är den nationella föreningen för sexuellt likaberättigande.

Vännerna undviker Östra centrum

Enligt Ali är vissa stadsdelar otrygga för hbt-personer.

- Mina transvänner vågar inte till exempel gå till Östra centrum. De blir trakasserade och hotade där av andra personer som kommit hit från länder i Mellanöstern, säger Ali.

östra centrum
Bildtext Många av Alis vänner undviker Östra centrum.
Bild: YLE/Tobias Silvander

- När min vän gick hem en dag försökte någon köra på honom. Och han har blivit misshandlad flera gånger.

Ali kan också vittna om diskriminering i Helsingfors nattliv.

- Eftersom jag har ett utseende som inte direkt avslöjar mitt ursprung har jag inte råkat ut för diskriminering i kön till nattklubbarna. Däremot kommer flera av mina vänner inte in på grund av att de saknar finska id-handlingar.

Hassen Hanini:

”Vi började som en liten samtalsgrupp för ungefär ett år sedan. Under det här året har vi träffat över 150 hbt-personer. Vi tittar på film, går på museum och hittar på olika aktiviteter. Men vi tror att det finns fler än 150 hbt-personer som söker eller har fått asyl som är i behov av stödgruppsverksamhet.”

Hassen Hanini har bott i Helsingfors sedan december 2013. Han flydde från Tunisien.

Det är ett tryggt rum där man kan vara sig själv. Vi möts och får stöd av varandra.

― Hassen Hanini

- Efter revolutionen 2011 drömde vi om frihet, demokrati och ett land som respekterar mänskliga rättigheter. I stället blev jag trakasserad och upplevde mycket negativt. Det var helt enkelt farligt för mig, så jag flydde och kom hit, berättar Hassen.

Hassen Hanini sitter i hesetas styrelse
Bildtext Hassen Hanini tycker att Migrationsverket borde ha tagit större ansvar över hbt-personer som sökt asyl.
Bild: Yle/Carina Bruun

Sedan förra hösten har Heseta organiserat möten med hbt-personer som kommit till Finland. Hassen, som i dag sitter i Hesetas styrelse, leder stödgruppssamtalen.

Hur har det varit?

- Det är ett tryggt rum där man kan vara sig själv. Vi möts och får stöd av varandra. Vi hjälper till med livet på flyktingförläggningarna, med asylprocessen, pappersarbetet och med advokater.

Hassen anser att Migrationsverket har skött hbt-flyktingarnas situation dåligt. Enligt honom blir folk våldtagna, trakasserade, misshandlade och mobbade på flyktingförläggningarna.

- I början kontaktade vi Röda korset, Migrationsverket och alla flyktingförläggningar. Vi berättade om hbt-personernas situation och att det behövs egna förläggningar för dem.

I Finland kämpar man ännu för hbt-rättigheter, rättigheter för transpersoner och rättigheter för regnbågsfamiljer. Men var är vi i allt detta?

― Hassen Hanini

Hassen upplever att myndigheterna inte gjorde någonting.

Till slut ordnades en skild avdelning för hbt-personer inne i en flyktingförläggning i Helsingfors. Under hösten har man ändå stängt flera förläggningar och för tillfället finns ingen skild avdelning för hbt-personer. Enligt Hassen planerar man att öppna en i Tammerfors.

Fest på dtm
Bildtext Många nattklubbar vill se finska id-handlingar.
Bild: Yle/Sandra Anttila

- Det är vansinnigt att asylsökanden som äntligen öppet vågat prata om vem de är och har lyckats skapa kontakter här i Helsingfors, nu är tvungna att flytta. Det är som att vara tillbaka på ruta ett igen, säger han.

Vad ska man göra åt trakasserierna som sker ute på stan?

- I Finland finns nu grupper med personer som flytt från inbördeskrig, konflikter och förföljelse. En del av problemen fortsätter också här. Det räcker inte med att lära sig finska, integrationen måste handla om att lära sig att respektera mänskliga rättigheter.

Vad önskar du av den finländska hbt-communityn?

- I Finland kämpar man ännu för hbt-rättigheter, rättigheter för transpersoner och rättigheter för regnbågsfamiljer. Men var är vi i allt detta? Och var är organisationerna som ska hjälpa oss? Heseta är en liten aktör och den enda finansiella hjälpen vi får är några hundringar så vi har råd att bjuda på kaffe. Hur kan vi fortsätta om vi inte får mer pengar?

Zaid och Ali heter egentligen något annat.