Framtidsplan ska trygga Raseborgs sjukhus

För att HNS Raseborgs sjukhus ska ha en framtid måste det ha tillräckligt med patienter och ingrepp. Att bli en del av Helsingfors universitets centralsjukhus HUCS kunde garantera sjukhusets framtid, slås fast i en färsk framtidsvision.

Hangö, Ingå och Raseborg bildar Västra Nylands sjukvårdsområde, VNS. VNS upprätthåller Raseborgs sjukhus och de västnyländska kommunerna står för 80 procent av sjukhusets kommunintäkter.

Sjukvårdsområdet ingår med andra sjukvårdsområden i ett stort distrikt, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). HNS består av 24 kommuner.

Särskilt Raseborgs stad har satt hårt tryck på Raseborgs sjukhus för att spara pengar inom vården. Sjukhuset har försökt anpassa sig och komma kommunerna till mötes.

Nu finns en ny framtidsvision, 3.5, som målar upp en bild för hur sjukhuset kunde anpassa sig till nya tider och samtidigt ha en framtid. Visionen har legat som grund för budgetarbetet och ska godkännas av nämnden för VNS på torsdag (10.11).

Tillräckliga volymer

Många frågor är ännu öppna eftersom hela vården i Finland står inför stora förändringar i och med reformen av social- och hälsovården.

Det som ändå är helt klart är att sjukhuset i Ekenäs i Raseborg behöver ha en tillräcklig verksamhetsvolym, alltså bland annat tillräckligt många patienter och ingrepp, för att ha verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar att finnas till.

Befolkningen i Västnyland minskar och utgör nu en bas på 43 000 personer. På sommaren besöker dessutom många sommargäster sjukhuset.

Genom att organisatoriskt bli ett så kallat satellitsjukhus under HUCS kunde sjukhuset erbjuda vård på svenska åt patienter från till exempel huvudstadsregionen.

Sjukhuset kunde vara ett övningssjukhus för svenska läkar- och sjukskötarstuderande.

Samjouren skulle också vara bättre tryggad i en större helhet.

Eftersom den psykiatriska enheten redan nu övergår i HUCS regi skulle det vara naturligt att också den övriga vården övergår på samma sätt, heter det i visionen.

Frågan om en övergång ska ändå först utredas och den kan också påverkas av vårdreformen.

Bättre samarbete med den kommunala vården

Befolkningen inom VNS är gammal och använder sig rätt flitigt av sjukhusvård. År 2015 använde cirka 39 procent av befolkningen sig av sjukhustjänster inom HNS mot till exempel 34 procent i Lojo och 30 procent i Hyvinge sjukvårdsområde.

Till en del förklaras den flitiga användningen just av befolkningsstrukturen, men det handlar också om arbetsfördelningen mellan den kommunala vården, primärvården, och sjukhusvården.

Genom digitala tjänster kan specialiserade läkare inom HUCS ha kontakt via dator till patienter och läkare på det lokala sjukhuset.

Jouren

Den så kallade samjouren mellan sjukhuset och hälsovårdscentralen är viktig för befolkningen. För att man ska kunna ha jourverksamhet är det viktigt att läkarkåren och vårdpersonalen tilldelas meningsfulla arbetsuppgifter utöver jouren, heter det i visionen.

Det är ändå oklart vilka konsekvenser vårdreformen kommer att ha på jouren och i förlängningen på samjouren vid Raseborgs sjukhus.

För hela sjukhusets del är det mycket viktigt med en fungerande jour lokalt. Utan en fungerande jour kan patientsäkerheten påverkas negativt.

Den lilla övervakningsenheten med 4 platser är viktig för sjukhuset särskilt ifall jour- och uppföljningsavdelningen upphör så som Raseborgs stad har uttryckt i en del av sina egna visioner.

Ambulansen

En stötesten är ambulansvården som har blivit mycket dyrare.

Kostnaderna har stigit med 100 procent för kommunerna i Västnyland från 2 miljoner euro till 4 miljoner euro. Ambulansen är också relativt sätt dyrare i Västnyland än i huvudstadsregionen med flera betalande. Området är stort till ytan och är glest befolkat.

Hittills har HNS beviljat de västnyländska kommunerna en ambulansrabatt, men den är mindre år 2017 än år 2016.

Hur finansieringen i framtiden ska skötas utreds, men HNS har beslutat att det är Västra Nylands räddningsverk som också efter år 2018 ska sköta ambulansen i Hangö, Raseborg och Ingå.

Vårdsatsningar

Man kan effektivera vården genom ett samarbete mellan hälsocentralernas bäddavdelningar och sjukhusets medicinska avdelning.

I visionen lyfts också fram att sjukhusets medicinska och kirurgiska avdelningar i allt större utsträckning kunde fungera som samavdelningar. Det ställer krav på till exempel sjukhushygienen.

Det är också viktigt att samarbeta med Lojo sjukvårdsområde och HUCS kring specialområden så som cancervården, neurologin, kardiologin och hudsjukdomar, heter det i visionen.

Inom pediatriken ser HNS över sin organisation och det kan hända att HUCS som helhet tar över ansvaret för vården. Då inleds samarbete med HUCS istället för med Lojo sjukhus som i dag.

Viktig är också den specialmedicinska polikliniken (SAH) där patienter kan få cellgifter på det lokala sjukhuset istället för att åka till Helsingfors.

Också samarbetet med kommunernas hemsjukvård kring vården av döende patienter, den så kallade palliativa vården, lyfts fram i visionen.

Operationerna

Operationskapaciteten bör anpassas enligt det lokala behovet. Om patienter från andra delar av Nyland och Helsingfors kommer till Raseborgs sjukhus måste det beaktas i överenskommelser. Här kommer tanken på sjukhuset som en satellit till HUCS in i bilden.

Sjukhuset har kapacitet att erbjuda service åt patienter utanför Västnyland framförallt inom gynekologi, ortopedi och urologi. Sjukhuset har korta väntetider då man jämför med HNS väntetider i genomsnitt.

Särskilt viktigt är att den gynekologiska operativa verksamheten får bli kvar på sjukhuset och inte koncentreras till HUCS, heter det visionen.

I det långa loppet har sjukhuset ändå en överkapacitet som måste ses över både när det gäller operationssalsverksamheten och bäddplatserna. Man bör inte upprätthålla operativ beredskap "för säkerhets skull".

Tre operationsteam mellan klockan 8 och 18 på vardagar räcker till. Eventuell extra kapacitet kunde säljas ut till privata aktörer.

Visionen påverkar budgeten

VNS har gjort upp sin budget för år 2017 med tanke på visionen. Nämnden ska ännu ta ställning till den och sista hand HNS fullmäktige, men budgeten har gjorts upp i samförstånd med kommuner och HNS.

VNS sparar pengar och har utmaningar i sin budget. Ambulansrabatten hör till det som gör balansen i budgeten svår.

Kommunerna behöver inte betala den faktiska summan på 93 euro per invånare som ambulansen i Västnyland kostar utan får betala 60 euro per invånare. I år var summan 50 euro per invånare så rabatten är lite mindre än nu.

Ambulansrabatten leder till ett minus i sjukhusets kassa eftersom utgifterna ändå finns kvar och någon måste betala dem.

Att psykiatrin flyttar över till HUCS betyder att utgifterna för personal minskar inom VNS. Då barnpsykiatriska avdelningen läggs ner minskar det också på inkomster och utgifter vid VNS.

Kommunerna betalar för den sjukhusvård invånarna använder sig av. De västnyländska kommunerna använder inte bara HNS Raseborgs sjukhus utan också sjukhuset i Lojo och HUCS.

Inom hela HNS betalade de västnyländska kommunerna ifjol 55,5 miljoner euro för sjukhusvården. I HNS budgetförslag för nästa år är summan lägre, 54,2 miljoner euro.