Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Markägare får ersättning då naturgasrör byggs mellan Ingå och Sjundeå

Från 2016
Herkko Plit, vd för Baltic Connector, tittar på Kristian Westerholm karta. Jan Wasström visar en karta åt Tom Främling från Baltic Connector.
Bildtext Baltic Connectors vd Herkko Plit och jordbrukaren Kristian Westerholm studerar hur gasröret dras över Westerholms åkrar och skog. I bakgrunden diskuterar Jan Wasström samma sak med projektdirektör Tom Främling.
Bild: Yle/Marica Hildén

Naturgasröret mellan Ingå och Sjundeå och mellan Ingå och Paldiski i Estland tar allt mera form. I torsdags (10.11) besökte bolaget Baltic Connector Ingå och berättade att det nu är klart att finska staten bidrar med 30 miljoner euro. Publiken hade mest praktiska frågor om bygget som inte tycks väcka några upprörda känslor.

Ingå- och Sjundeåborna fick mest information om hur det 22 kilometer långa naturgasröret byggs mellan Fjusö i Ingå och Pölans i Sjundeå. Naturgasröret dras genom skog och åkrar, under vägar och järnvägar.

Naturgasröret på land har omkring 1,2 meter jord ovanför sig. Det är litet djupare under vägar och järnvägar med tanke på säkerheten.

Ersätter avverkad skog

Projektdirektör Tom Främling sade att skogsägarna kompenseras för den skog som fälls.

- Vi betalar det pris som de skulle få om de avverkade skogen själva.

Baltic Connectors naturgasrör

Däremot kommer det aldrig att växa skog igen på de områden där naturgasröret byggs. Områdena hålls öppna så att Baltic Connector kommer fram till röret om det behövs.

Då röret byggs i skogen så behövs det en 30 meter bred arbetsplats, och efter bygget så ser man en korrdior genom skogarna som är fem meter bred.

Åkrar kan brukas som vanligt efter rörarbetena

Jordbrukarna mister också sin spannmålsskörd då röret byggs.

- Spannmål har ett värde på marknaden och vi ersätter den förlorade skörden enligt det, sade Främling.

I publiken satt Ingåbon Mårten Viljanen som undrade om bolaget tar EU-stöden i beaktande eftersom åkrarna inte kan odlas då röret byggs.

Det måste vi se närmare på, sade Tom Främling.

- Det ska inte orsaka markägarna problem att vi är på deras åkrar.

Främling sade också att det går att bruka jorden i vanlig ordning efter att röret lagts ner. Det fick jordbrukaren Kristian Westerholm från Ingå att undra hur det går med täckdikena där röret finns.

Tom Främling sade att Baltic Connector tar täckdikena i beaktande och dessutom täckdikar på nytt om det behövs.

Käppar visar var röret går

Baltic Connector behöver också flera meter som arbetsplats då röret läggs ner i åkrarna. Sedan kommer röret att markeras med käppar.

Jordbrukaren Peter Siggberg från Ingå frågade hur många käppar det kommer att finnas på åkrarna. Han var orolig för att de stör jordbruket.

Främling förklarade att då man står vid en käpp så måste man se följande och föregående käpp. På öppna marker kan det vara omkring hundra meter mellan käpparna. Däremot är det närmare mellan käpparna då röret gör en krök eftersom man måste se käpparna ordentligt.

Du kan inte säga nej

Markägare kan inte säga nej till att naturgasröret byggs på deras marker.

- Det är som med vatten- och fjärrvärmerör, det finns ett allmänt intresse med gasröret. Vi försöker tillsammans med markägarna hitta en rutt som ställer till minsta möjliga förtret.

Baltic Connector lämnar in ett inlösningstillstånd för rörbygget Ingå-Sjundeå till statsrådet 2017.

Ingåbor sitter i café Wilhelmsdal och lyssnar på information om gasrör i Ingå.
Bildtext Ingå- och Sjundeåbor lyssnade till Baltic Connectors redogörelse för hur naturgasröret dras från Fjusö i Ingå till Pölans i Sjundeå.
Bild: Yle/Marica Hildén

Bolaget kommer inte att äga marken där röret dras, det gör fortfarande markägarna.

- Vi kan inte köpa mark av alla markägare för då behövs lagfarter och vi skulle äga en massa tomter som vi inte har nytta av. Det är bättre att vi enbart har utnyttjanderätt.

Det finns ändå områden som Baltic Connector vill köpa. Det är frågan om tomter där det ska finnas ventilationsstationer, kompressorstation och eventuellt en tryckreduceringsstation.

Säkerhetsavstånd till röret behövs

Det kommer att finnas vissa begränsningar då röret väl är i marken. Man får till exempel inte bygga för nära röret. Säkerhetsavståndet för småhus är åtta meter och 16 meter för till exempel hotell och sjukhus, alltså byggnader där det samlas många människor.

Man får inte heller bygga något nära en ventilationsstation, där är säkerhetsavståndet 25-50 meter. Avståndet är 50-100 meter när det gäller kompressorstationen som ska byggas på Fjusö i Ingå.

Man får inte heller spränga eller gräva för nära röret eller köra över det med tunga maskiner. Baltic Connector bygger förstärkta vägar där man kan köra över röret.

Det är förbjudet att lagra virke eller något annat där naturgasröret löper fram. Man får inte heller odla träd i den öppna korridoren.

Det här baserar sig på statsrådets förordning om säkerhet vid hantering av naturgas.

300 meter långt fartyg utanför Ingå

Röret ska också dras på havsbotten från Fjusö i Ingå till Paldiski i Estland. Det blev inte alls lika mycket tal om den saken då Ingå- och Sjundeåbor mötte representanter från Baltic Connector.

Främling hoppas att man kommer i gång med röret på havsbottnen sommaren 2019. Vid kusten grävs ett dike som röret läggs ner i och täcks in. Det måste man göra på grund av isarna på vintrarna. Ute till havs ligger röret på bottnen.

Ett specialfartyg som är 300 meter långt och 50 meter brett är på plats när röret läggs ner. Rören svetsas ihop på land och transporteras ut till fartyget.

Tom Främling berättade också att det kommer att patrullera båtar kring fartyget så att inga olyckor händer.

Vissa begränsningar till sjöss

Miljöansvariga Lauri Erävuori förklarade att det kommer att finnas en viss begränsning i sjötrafiken vid Fjusö då rördelarna förs ut till fartyget, men det är inte frågan om några långa begränsningar.

Erävuori berättade också att man ännu i år försöker genomföra arkeologiska utredningar på havsbotten. Det tyckte en person i publiken att är bra eftersom det finns vrak på havsbottnen.

Diskussion om artikeln