"Finland har en liberal linje med utländsk arbetskraft"

Yle Nyheter har uppmärksammat fallet Heshmat Nuri i Kristinestad, en afghan som inte fick uppehållstillstånd för arbete trots att han i över tre år arbetat med tre olika jobb. Finland gick i somras in för en striktare asylpolitik, men när det gäller arbetskraftsinvandringen har Finland inte ändrat linje, säger Jorma Vuorio, direktör för migrationsavdelningen vid Inrikesministeriet.

- Nej, Finland är i jämförelse med andra europeiska länder de facto ganska liberalt i och med att de asylsökande hos oss har en möjlighet att arbeta. Enligt vår lag kan de till och med stanna i Finland efter ett negativt asylbeslut, för att arbeta och ansöka om uppehållstillstånd för arbete, säger Vuorio.

Vuorio tar inte ställning till enskilda fall, så som Heshmat Nuri i Kristinestad. Däremot medger han att systemet är byråkratiskt och stelt, och har inte utvecklats på tolv år. Endast tre arbets- och näringsbyråer tar hand om alla de ansökningar om uppehållstillstånd som kommer in i Finland.

- De är helt överbelastade för tillfället. Det tar månader innan dessa fall går vidare till Migrationsverket, säger Vuorio.

I arbets- och näringsbyrån görs förarbetet innan Migrationsverket fattar det slutliga beslutet om uppehållstillstånd för arbete.

Man kontrollerar hur den sökandes arbetsvillkor uppfylls, och gör en så kallad behovsprövning av utländsk arbetskraft där man ser ifall det finns en finländsk arbetslös som i stället vill göra jobbet. Principen är att en finländsk arbetslös har företräde.

Slopa behovsprövningen?

Vissa regioner och vissa branscher är helt beroende av arbetskraft utifrån.

I Sydösterbotten bygger till exempel växthusnäringen på importerad arbetskraft och i huvudstadsregionen är städbranschen i invandrares händer. I Sverige har man gått in för att slopa behovsprövningen.

Jorma Vuorio önskar att också Finland skulle våga vara modigare i frågan, även om det är en het potatis för facket.

- Vi skulle få ett flexiblare system om vi slopade behovsprövningen i flera branscher. Nu har vi provat på det bland annat inom städbranschen i huvudstadsregionen. Vi borde ännu modigare gå in för regionala och branschvisa lösningar i sådana branscher där det inte finns inhemsk arbetskraft, säger Vuorio.

Om behovsprövningen skulle slopas, skulle invandrarna enligt Vuorio få bättre möjligheter att via arbete få ett fotfäste i Finland. För arbetsgivarna skulle det vara en stor lättnad, menar Vuorio.

- Arbetsgivaren skulle få lättare att rekrytera människor i stället för att varje gång vara tvungen att gå igenom proceduren med behovsprövning, säger Vuorio.

Heshmat fick ett nej: "Varför, jag har ju tre arbeten?"

I Kristinestad vill ingen finländare göra Heshmats jobb.