Koivukangas: "Det fanns fog för optimism men slutresultatet ljuger inte"

Yle Sportens fotbollsreferent Antti Koivukangas tycker att lördagens VM-kvalmatch mot Ukraina rent spelmässigt var bättre än tidigare. Men nu borde finländsk landslagsfotboll ta en alldeles ny riktning.

Finland avslutade VM-kvalet för höstsäsongens del med bortaförlust mot Ukraina som gjorde vad som behövdes och vann med uddamålet 1-0.

Yle Sportens Antti Koivukangas såg vissa ljusglimtar i matchen men kritiserar anfallarna som inte tar vara på sina chanser.

– Ser man spelmässigt på 90 minuter fanns det en hel del fog för optimism. Men slutresultatet ljuger inte: Ukraina gjorde ett fantastiskt vackert mål i mitten av första halvleken. Finland hade chanser att komma både i kapp och förbi. Det anklagande fingret pekar på två anfallare som inte lyckas förvalta sina chanser: Teemu Pukki har ett jätteläge i första halvlek och Eero Markkanen ett jätteläge i andra halvlek.

– Det är helt enkelt jättesvårt just nu för våra finska landslagsspelare att lyckas på något plan. Det gäller målskytte och det gäller mycket annat. Spelarna och träningsledningen var entusiastiska efter gårdagens match men "the bottom line" is: det blev noll poäng, säger Koivukangas.

Koivukangas tycker att Finland spel blev bättre när man började spela 4-4-2 snarare än 3-5-2 som verkat vara chefstränare Hans Backes recept under det gångna året.

– En fyrbackslinje gav märkligt nog mera tyngd och bredd i anfallet, men en förlust är en förlust och det hjälps inte.

Nya förmågor tar för sig

Emedan många spelare lyste med sin frånvaro från den "bästa startelvan" innebar det chansen för nya förmågor att visa framfötterna. Vissa tog vara på den chansen, anser Koivukangas.

– Paulus Arajuuri är ganska självskriven som ledare för försvarslinjen, om det nu var någon som tvivlade på det innan. Och han har fått en fin parhäst i Sauli Väisänen som går från klarhet till klarhet nu när han har tagit steget upp från U21-landslaget till A-landslaget. Men det är nog väldigt många spelare som inte är i närheten av öppningselvan om och när Finland får Hetemaj, Schüller, Sparv och – i bästa fall – Eremenko tillbaka. Till exempel ska Sakari Mattila inte spela tävlings-A-landskamper i detta nu men han gör det på grund av det läge som uppstått.

Men det finns som sagt spelare som stärkt sina aktier under hösten, bland dem Robin Lod.

– Han har varit Finlands bästa spelare under höstens landskamper och ska ha en eloge.

I anfallet saknar Koivukangas unge Pohjanpalo eftersom Pukki av allt att döma har svårt att leverera i landslagsdressen.

– Vi behöver Joel Pohjanpalo tillbaka. Vi behöver en anfallare som kan göra mål, och det är inte Teemu Pukki just nu i landslaget även om han gör mål i klubblaget. Och det är inte Eero Markkanen heller. Pohjanpalo tillbaka längst fram så tar han nog spelplatsen till sin.

En poäng grovt i underkant

I den bästa av världar hade Koivukangas hoppats på att Finland haft fem poäng efter höstens VM-kvalmatcher. Tre hade ännu varit okej, men en poäng är svagt.

– Gruppen var omöjlig, det är inget snack om saken. Men att det blir poängtapp mot Kosovo på hemmaplan är under all kritik.

I praktiken är Finland utsågat ur allt vad VM heter, även om VM-biljetten i teorin fortfarande finns inom räckhåll. Hur som helst är läget inte det bästa för spelare, tränare och lagledningen: hur ska man fortsätta orka kämpa? Vad kämpar man ens för?

– Kvalmatcherna spelas i mars, juni, september och oktober, det vill säga man har ett helt landslagsår som tävlingsmässigt fokuserar på ett mästerskap dit man inte kommer att ta sig. Fotbollsförbundet borde kanske sätta upp händerna och säga att det blev inget med Hasse Backe, det blev inget med VM 2018. Nu tar vi ny sats och scoutar rätt sorts människa till den här posten vilket Hasse Backe uppenbarligen inte har varit och så sätter vi siktet på det expanderade EM-slutspelet 2020. Nu finns tiden och möjligheten.

Koivukangas betonar att Finland alltid ska gå ni i match för seger men att man gott kunde köra in en rätt framgångsrik generation med U21-spelare.

– Och inte bara ge dem chansen i Abu Dhabi och andra vinterlandskamper utan drilla dem i rätt sorts tävlingssammanhang så att de kan prestera på topp när de har hunnit mogna några år.

– Det här skulle vara mina riktlinjer: Tänk om, gör om, gör rätt och sikta längre framåt.

"Backes tid har kommit till sin ända"

Roman Eremenkos framtid är tills vidare upphöjd i dunkel och också chefstränare Backes position som lots för det finländska fotbollslandslaget är allt annat än säker. Vad tror Antti Koivukangas: vilkendera herren återfinns med större sannolikhet i truppen när det vankas VM-kvalmatcher igen på 2017 års sida?

– Är jag pragmatisk så tror jag faktiskt att bägge två lyser med sin frånvaro när Finland möter Turkiet på bortaplan i mars. Det som Roman Eremenko har gjort verkar vara så pass graverande att jag inte tror att han kommer undan med en knäpp på fingrarna. Och så tycker jag personligen att Hasse Backes tid har kommit till sin ända. Det har inte tillfört önskvärda resultat eller önskvärd utveckling i Finlands spel; det är fortsättningsvis lite för kaotiskt för att säga att finländsk landslagsfotboll skulle ha en riktning.

– Jag skulle gärna se att finländsk landslagsfotboll skulle ta en ny riktning och jag tror att det bästa är att göra det utan Hasse Backe. Dess värre är det en verklighet att Finland måste göra det utan Roman Eremenko.