Michaela Rosenback: Om att vara högkänslig

- Sluta vara så känslig. Han säger det utan vidare eftertanke. Kanske tycker han att jag borde rycka upp mig eller åtminstone låta den, i mitt tycke, sårande kommentaren han nyss fällde rinna av mig som vatten på en gås.

Men det går bara inte. Det slutar med att jag grubblar över situationen ännu flera timmar senare när jag ligger hemma i min säng.

För ett par år sedan insåg jag att jag är högkänslig, och det är jag inte ensam om. Man räknar med att ungefär var femte människa har ett nervsystem som är känsligare än genomsnittets. Det innebär till exempel att man har nära till skratt och gråt, har lätt för att känna av andra människors sinnesstämningar och reflekterar mycket kring vad som händer runtomkring en. För att säga det enkelt så har högkänsliga personer, eller Highly Sensitive People (HSP) inget skyddande filter. Allt de upplever går rakt in.

En person sa en gång till mig att alla människor går runt med ett nät omkring sig. Vissa personer har nät med stora maskor och där simmar även de största och fulaste fiskarna igenom utan problem. Högkänsliga personer har nät med små maskor och där fastnar ogräs, fisk och en och annan räka. När en högkänslig person kommer hem på kvällen behöver hen rensa sitt nät och se efter vad som finns där. Har det dessutom varit en stökig dag med höga stimulansnivåer, upprörda människor eller någon plötslig förändring är nätet extra tungt och kan ta lång tid att gå igenom.

När en högkänslig person kommer hem på kvällen behöver hen rensa sitt nät och se efter vad som finns där.

- Men vadå? Alla är ju högkänsliga nuförtiden, precis som alla var glutenintoleranta för ett halvår sedan.

Den kommentaren får jag höra nu som då. Men nej, högkänslighet är inget trendord. Orsaken till att allt fler fått upp ögonen för det här personlighetsdraget är helt enkelt för att vi i dag besitter en hel massa kunskap som vi saknade för bara tio år sedan. Forskningen går framåt och med den får vi ord för fenomen som funnits länge. I dag vet man till exempel att högkänslighet är precis lika vanligt bland män och kvinnor, och att det finns en minoritet av högkänsliga individer också bland många djurarter. Katter, fiskar och bananflugor för att nämna några.

Och när man tänker efter, vad spelar det egentligen för roll om det nu skulle vara så att högkänslighet är en modefluga? Så länge du själv känner dig nöjd är det faktiskt ingen annans sak att avgöra om du är eller inte är högkänslig, glutenintolerant eller what not.

Det som är viktigt att komma ihåg är att högkänslighet inte är någon sjukdom. Du är inte konstig bara för att du är full av känslor och det finns ingen diagnos du kan få. Det handlar bara om ett personlighetsdrag som kan lära dig mer om dig själv.

Ibland blir jag överrumplad av min egen känslighet. Ibland förbannar jag den och önskar att jag slapp bry mig så himla mycket. Men allt som oftast ser jag den som en styrka.

Ibland blir jag överrumplad av min egen känslighet. Ibland förbannar jag den och önskar att jag slapp bry mig så himla mycket. Men allt som oftast ser jag den som en styrka. Det är ju känsligheten som ger mig förmågan att bli alldeles ofattbart glad över solglittret i snön eller som får mig att stanna upp och njuta av stunden när en fängslande låt griper tag om det djupaste inom mig. Det är den som gör mig uppmärksam på min omgivning och får mig att se små detaljerna som andra ofta missar. Jag vill också tro att känsligheten gör mig mer ödmjuk och empatisk, eller i alla fall att den ger mig viljan att försöka. Utan min känslighet skulle tillvaron definitivt vara många grubbelstunder fattigare. Men jag skulle inte heller ha förmågan att ta till mig livets skönhet och mångfald på samma sätt som nu. Och den egenskapen vill jag aldrig förlora.