Statens post blir digital – alla ska ha e-post 2018

Staten går över till digital postgång om ett drygt år. Medborgarna får en digital postlåda dit all statlig post från Folkpensionsanstalten, Trafikverket och Skatteverket ska landa i framtiden.

- Det är egentligen bara frågan om att använda e-post. Men förstås har vi traditionellt varit vana vid att myndighetsärenden kommer per post som traditionella brev, säger kommun- och reformminister Anu Vehvilänen.

Hon försvarar entusiastiskt regeringens spetsprojekt som gäller digitalisering av statens tjänster. Men alla är inte lika upprymda som hon.

Många pensionärsföreningar har tagit emot regeringens principbeslut om digitalisering av statlig post med stor oro.

- En del av dem som nu är äldre kommer aldrig att lära sig använda en dator. Det är en illusion att tro det, säger Ole Norrback, styrelseordförande vid Svenska pensionärsförbundet.

Majoriteten av dem som inte äger en dator är äldre. Gruppen av personer över 65 år är redan stor och ökar hela tiden. Nu är en femtedel av befolkningen 65 år fyllda, 2030 närmar sig gruppen 30 procent.

Ole Norrback menar att även om den äldre befolkningen lär sig mer om datorer efter hand är den tekniska utvecklingen så snabb att alla aldrig kommer att kunna använda tekniken fullt ut.

- Det här blir en stor utmaning, hur man garanterar service till alla dem som inte lär sig och inte har tillgång till nätet. Det måste myndigheterna ha ett svar på. Det räcker inte med att entusiastiskt föra utvecklingen framåt, säger han.

Förutom digitala framsteg handlar det även om att spara pengar. Statens papperspost kostar 25 miljoner euro årligen.

Till nytta för många – till besvär för andra

Skattedeklarationen, räkningen för bilskatten och besluten om föräldrapenning och folkpension är exempel på post som år 2018 landar i inkorgen i e-posten i stället för i brevinkastet.

Redan nu sköter många medborgare en stor del av sina ärenden via nätet. För dem har den digitala postlådan fördelar. Posten kommer fortare, man kan ta del av den var som helst och när som helst. För en del grupper med funktionsnedsättning, som blinda, underlättar det att ha dokument i digital form.

Men för andra med funktionsnedsättningar, åldringar eller ungdomar som riskerar utslagning ställer den digitala postlådan till med mycket besvär.

Den digitala postlådan är inte endast en e-postadress utan en kundtjänst som ligger bakom ett starkt identifieringsskydd. Servicen ska även vara kompatibel med mobiltelefon, dit man kan få påminnelser från postlådan.

Allt fler kommer inte att klara sina ärenden själva

Charlotta Stude går kursen vardags-it vid Helsingfors svenska arbetarinstitut för att fräscha upp sina datorkunskaper. Som så många andra i medelålder har hon inte lärt sig något om datorer i skolan, utan efter hand under vuxenlivet.

Den digitala postlådan får henne att sucka djupt. Hon ser framför sig hur hon och hennes man får sköta både barnens och de gamla föräldrarnas myndighetskontakter i framtiden.

- Jag har två barn med specialbehov vars ärenden vi redan nu sköter. Dessutom har jag ålderstigna föräldrar och jag kan redan nu säga att det kommer att vara en stor utmaning för dem, säger Charlotta Stude.

Med den digitala postlådan befarar kursarna på Arbis att den grupp medborgare som inte själva klarar av att sköta sina ärenden växer ytterligare.

Många frågetecken kvarstår

För att råda bot på medborgarnas bristande it-kunskaper har Finansministeriet dragit igång Auta-projektet.

Syftet är att hitta nya flexibla stödformer åt medborgare som inte själva kan använda digitala tjänster.

- Olika samhällsaktörer, tredje sektorn, flera pensionärsföreningar och även andra organisationer har gjort mycket för att skola åldringar och även andra grupper i hur man använder digitala tjänster, säger specialsakkunnig Olli-Pekka Rissanen vid Finansministeriet.

It-läraren Jan Amnell på Arbis undrar hur det är tänkt att personer som inte äger en dator på landsbygden ska sköta till exempel skattedeklarationen i framtiden. Ska de göra det på biblioteket, undrar han, och vem ska instruera dem som inte kan – bibliotekarien kanske?

- Det låter lite som att staten vill skyffla över det här praktiska stödet till kommuner och den växande skara frivilliga som alltid ska ställa upp och sköta saker.

Till syvende och sist är frågan om den digitala posten en social fråga. De som inte har kunskap, tillgång eller råd till en dator riskerar att hamna utanför servicen.

- Det gäller flera grupper i samhället, inte bara de äldre. Det krävs att man har alternativa serviceformer för dem som inte kan använda sig av nätet. Man kan inte göra så att de bara lämnas för det är orättvist i alla avseenden, säger Ole Norrback.

I Danmark är posten nästan helt digital

Post i pappersform delas ut bara ett par gånger i veckan.