Släpp loss pessimisten i dig och tänk negativt

Glöm positivt tänkande. Nu är det negativt tänkande som gäller, i alla fall om vi ska tro psykologen och filosofen Ida Hallgren.

Förvänta dig inget så blir du heller inte besviken. Det är ett tankesätt som var och varannan finländare säkert någon gång anammat – och också fått höra att är fel. Under de senaste åren har nämligen en våg av positivt tänkande (du kan göra vad som helst bara du vill det tillräckligt mycket) dragit in och trampat på det pessimistiska tänkandet, men nu kommer en motreaktion.

Ida Hallgren som är psykolog och doktorand i praktisk filosofi leder kursen Negativt tänkande – bättre blir det inte, i Göteborg i Sverige.

- Det är en liten motrörelse till den här normen att man ska vara positiv hela tiden. Det verkar finnas ett sug efter det, säger Ida.

Ida är själv uppfostrad att tänka att allt inte är så enkelt här i livet och att man ska acceptera att det är så.

- Jag har växt upp i en del av Sverige som historiskt sett varit lite fattigare, haft dåliga jordbruksmarker och där man får förvänta sig att saker fryser sönder och att det blir besvär, berättar hon.

Inte förberedda på problem

Ida säger att problemet med positivt tänkande är att man väntas vara positiv precis hela tiden. Man får inte komma med kritik, man får inte se problem till exempel på arbetsplatsen och man förbereder sig inte heller för problem. De flesta arbetsplatsannonser söker efter någon som är positiv och en bra teamarbetare – det vill säga någon som inte kommer in och ifrågasätter saker. Allt det här kan ställa till problem.

- Det finns studier som visar att det är problematisk på egen nivå också. När man har bett personer att föreställa sig att de redan har uppnått sitt mål så kommer de personerna att anstränga sig mindre och lyckas sämre, säger hon.

De som deltar i kursen är irriterade över den nya positiva normen. De är där för att sätta det i ett större perspektiv historiskt och kulturellt och för att få bekräftelse på att det faktiskt blivit en norm.

- Men så finns det också de som tror att om man tänker negativt blir man genast deprimerad. Det verkar finnas en rädsla för negativa känslor, att man inte vet hur man ska göra om man mår lite dåligt.

Mindfulness inte ett stresshanteringsredskap

Det man kan göra om man mår dåligt är att acceptera läget. Ida tar upp mindfulness som exempel. Hon berättar att begreppet misstolkats under den senaste tiden.

- Det ses nu som något sorts stresshanteringsredskap, men det kommer ursprungligen från en buddhistisk etisk kontext. Det är något som ska finnas där för att man ska kunna göra bättre val, för att kunna få insikt och lära sig se vilka tankar och känslor som leder fram till att man är just där man är.

Är du rädd, arg eller ledsen är det signaler för någonting.

Mindfulness finns alltså till för att vi ska lära oss av oss själva.

- Vi har känslor av en anledning. Är du rädd, arg eller ledsen är det ju signaler för någonting. Om du förnekar dem och direkt bara hoppar på det positiva så missar du väldigt mycket information om dig själv och världen.

Att känna av negativa känslor är också grunden för empati. Någon som tänker alldeles för positivt kanske inte märker av om någon annan är ledsen.

- Speciellt om man möter den personen med kommentarer som ”var inte så negativ!”. Det är en ganska oempatisk respons, säger Ida.

Vi vet inte hur vi ska hantera negativa känslor

Det finns många självhjälpsböcker som lär dig hur du ska tänka positivt, och de har också format vår värld. Ida berättar att man i Sverige pratat mycket om curlingkultur.

- Nu pratar man också om att kurslitteratur ska innehålla triggervarningar så att man ska vara beredd på att det kommer upp ämnen som kanske triggar igång dåliga saker man varit med om eller liknande. Det vi missat här är sätt att hantera verkligheten så som den ser ut.

Ida berättar att det främst är 90-talister och yngre som inte vet hur de handskas med situationer där det går dåligt.

- Från vårdcentraler och läkare har jag fått höra att yngre söker sig psykiatrin när de mår lite dåligt, och när de har lite ont söker de upp en läkare, men sedan när de är där får läkaren inte ens undersöka dem för läkarbesöket får inte göra ont.

Pessimisten mer realistisk

Många medier har lyft upp Idas kurs och reaktionerna har mestadels varit positiva. Många upplever det som befriande att äntligen få vara lite skeptiska.

- Det har ju också visat sig att pessimistiska personer är mer realistiska. Så om du är lite lätt pessimistisk har du bättre koll på hur verkligheten faktiskt ser ut, säger Ida.

Men visst finns det folk som också reagerat negativt på den negativa kursen.

- De som är väldigt inne på det där med positivt tänkande, alltså de som jobbar med det och som har tagit det som sin livsstil kan bli lite provocerade.

Men har inte världen gått framåt tack vare de som är positiva?

- Absolut är det också bra att vara positiv. Man behöver inte vara pessimistisk hela tiden, men det kan ju leda till positiva framsteg att också tänka kritiskt, säger Ida.

Är du en inbiten optimist som nu känner dig lite skärrad? Var inte det. En ny finländsk studie visar faktiskt att ditt negativa tänkande kan inverka på din risk att insjukna i kranskärlssjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Den fjärdedel av de studerade finländarna som var mest pessimistiska verkade ha mer än dubbelt så hög risk att dö i en kranskärlssjukdom. Så fortsätt vara optimistisk du bara om du trivs med det.