Utredning: Finländarna är ganska försiktiga med antibiotika

De flesta finländare anser att det finns för mycket antibiotika i omlopp men att de nog själva känner till riskerna med ett överdrivet bruk av antibiotika, visar en utredning som MSD Finland har gjort.

Ett överdrivet bruk av antibiotika är ett problem eftersom det skapar antibiotikaresistens vilket betyder att bakterierna utvecklar en motståndskraft mot antibiotika vilket å sin sida betyder att medicinen inte längre biter på sjukdomen i fråga.

Det här känner man till i Finland - men samtidigt säger 70 procent av de tillfrågade att det nog används för mycket antibiotika.

I ungefär hälften av de fall där en läkare har ordinerat antibiotika har detta inte föregåtts av laboratorieprov.

På frågan om det egna bruket svarar många (80 procent av de tillfrågade) att de strävar efter att undvika en överdriven användning.

I ungefär hälften av de fall där en läkare har ordinerat antibiotika har detta inte föregåtts av laboratorieprov, visar undersökningen. Ungefär en fjärdedel av de tillfrågade säger att de fått ett recept på en antibiotikakur av en läkare som samtidigt har uppmanat patienten att använda medicinen enbart ifall symptomen inte småningom försvinner på annat sätt.

De flesta är medvetna om riskerna - de unga vill ha mera information

Den allmänna kunskapen om användningen av antibiotika är på hög nivå i Finland, visar utredningen. Bara 12 procent av de tillfrågade sade att de är helt av samma åsikt eller av samma åsikt då de tillfrågades om antibiotika ska ätas då man har en speciellt ilsken virusinfektion. (Anm. Antibiotika biter inte på virus utan bara på bakterier.)

Också informationen om att man måste äta en antibiotikakur i sin helhet har gått hem: Bara 7 procent säger att man kan avbryta kuren om symptomen lättar.

Speciellt unga människor önskar dock att läkare skulle ge dem mera information om den rätta användningen av antibiotika.

Lättskötta sjukdomar kan bli dödligt farliga.

Bakterieinfektioner kräver olika slag av antibiotika beroende på vilken typ av bakterie och infektion det handlar om. En felaktig diagnos eller ett överdrivet bruk av antibiotika leder till antibiotikaresistens.

- Det här är ett verkligt problem som i värsta fall kan leda till att lättskötta sjukdomar kan bli dödligt farliga. Ett onödigt bruk av antibiotika förstör också andra nyttiga bakterier, till exempel tarmbakterier, som kroppen behöver, påpekar forskaren Michael Pasternack vid MSD Finland.

- Antibiotika måste undvikas då patienten inte gagnas av medicinen. Läkaren måste alltid avväga om det är nödvändigt att ordinera antibiotika - och vilken typ av antibiotika som ska ordineras.

Kvinnor äter mera antibiotika än män

Den utredning som MSD Finland har gjort visar att 32 procent av de tillfrågade hade intagit minst en antibiotikakur under det senaste året. Av dessa var betydligt fler kvinnor än män. En orsak till detta är urinvägsinfektion - en åkomma som främst kvinnor drabbas av.

Den vanligaste sjukdomen som kureras med antibiotika är bihåleinflammation. På andra plats ligger luftrörskatarr och på tredje plats urinvägsinfektion.

Barn ordineras oftare antibiotika än vuxna

Barn ordineras oftare antibiotika än vuxna. Av de tillfrågade sade 37 procent att de medicinerat sina barn med antibiotika under det senaste året.

Den överlägset främsta orsaken till att barn ordineras antibiotika är öroninflammation (44 procent). Därefter följer bihåleinflammation, luftrörskatarr och angina.

”Behandling i blindo måste upphöra”

- Det är mycket viktigt att ställa rätt diagnos tidigt för att undvika behandling i blindo som ofta misslyckas, säger Gunnar Kahlmeter i tidningen Forskning & Framsteg. Enligt honom måste man effektivt besvara tre grundläggande frågor i sjukdomsfall:

• Först måste man ta reda på om en infektion verkligen beror på bakterier, och inte på virus eller något annat som antibiotika inte biter på.
• Följande viktiga steg är att identifiera vilken bakterie det handlar om. Varje preparat fungerar bäst på en viss grupp av bakterier.
• Det tredje steget är att ta reda på vilka antibiotika som bakterierna är resistenta mot.

Kahlmeter konstaterar att allt detta är fullt möjligt att göra i dag men att det är dyrt och tar tid. Bara en ytterst liten del av all antibiotika som konsumeras i världen tas i bruk efter noggrann diagnos. Det är viktigt att minnas att man bör använda enbart ordinerad antibiotika - aldrig ”överbliven” antibiotika eller antibiotika som införskaffats på annat sätt. Dessvärre är det i många länder möjligt att enkelt köpa antibiotika utan recept.

WHO: Hantera antibiotika varsamt

Den europeiska antibiotikadagen infaller i dag (18.11). Veckan 14-20.11 (World Antibiotic Awareness Week 14-20 November) är en temavecka då Världshälsoorganisationen WHO på olika sätt vill uppmärksamma de risker som finns vid antibiotikabruk.

Målet är att främja en ansvarsfull användning av antibiotika och därmed förhindra antibiotikaresistens samt att bibehålla antibiotikans effekt på ett så bra sätt som möjligt.

Under veckan vill WHO öka medvetenheten om antibiotikaresistens på global nivå, och uppmuntra allmänheten, professionella i vårdbranschen och beslutsfattare att agera så att läget inte förvärras ytterligare.

År 2015 godkände WHO en global aktionsplan som är avsedd att tackla de problem som är kopplade till antibiotikaresistens.

Temat för kampanjen "Antibiotika: Hanteras varsamt" är att förmedla budskapet om att antibiotika är en värdefull resurs som måste bevaras: Antibiotika ska användas till botande av bakterieinfektioner, och bara om medicinen har ordinerats av en läkare. Antibiotika ska inte delas med någon annan och inte heller sparas för framtida bruk.

Antibiotika är en värdefull resurs som måste bevaras.

― WHO:s kampanj "Antibiotika: Hanteras varsamt

(MSD Finlands riksomfattande undersökning utfördes av forskningsbolaget IRO Research. Under perioden 24.10. – 1.11.2016 gjordes sammanlagt tusen intervjuer.)