Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

”Barnen undrade om de nu ska bli deporterade”

Från 2016
Uppdaterad 21.11.2016 10:55.
Ökenlandskap vid gränsen mellan Mexiko och USA.
Bild: Yle/Johanna Törn-Mangs

När Donald Trump talar om invandrare som ska hållas borta från USA, talar han i praktiken också om de barn som Sofi Koivula jobbar med i Los Angeles.

Sofi är hemma från Helsingfors men har nu i några års tid jobbat på ett härbärge i Los Angeles som stöder barn under 18 som ensamma kommit till USA och sedan omhändertagits av myndigheterna.

Sen i somras jobbar Sofi dessutom med att utreda hurudan asyl som kan bli aktuell för ett enskilt barn.

Härbärget Casa Libre.
Bild: Sofi Koivula

Casa Libre heter härbärget i Los Angeles som Sofi Koivula arbetat på i cirka tre års tid. Hennes man är den som driver stödhemmet.

På Casa Libre bor enbart pojkar, men dagtid är det också många flickor i motsvarande situation som träffas och umgås här.

Honduras, El Salvador och Guatemala är exempel på länder barnen kommer ifrån.

Härbärget Casa libre inomhus.
Bild: Sofi Koivula
Härbärget Casa Libre.
Bild: Sofi Koivula

Positivt stöd

På Casa Libre får barnen slappna av och göra saker som är lämpliga för barn – gå i skola och läsa läxor, lära sig engelska, leka och spela spel, vara med och laga mat. Man håller workshops i feminism, ordnar kurser i yoga, historia, klassisk musik, fotboll och teater…

Härbärget Casa Libre hjälper papperslösa ensamkommande barn i USA.
Bild: Sofi Koivula
Härbärget Casa Libre.
Bild: Sofi Koivula
sofi koivula
Bild: Sofi Koivula

Sofi hör till de vuxna som barnen kan tala med och berätta om både lyckade och mindre lyckade saker som inträffat under tiden i USA.

Och så förstås om de svårigheter de varit med om innan de kom till USA.

Om gäng som i hemlandet , speciellt i Honduras och El Salvador, tvingar med sig 9-åriga småpojkar från fotbollsplanen för att anlita dem i droghandeln, flickor som flyr undan hot om våld på väg till skolan, barn som sett betydligt värre saker i verkliga livet än det vi kan få syn på i barnförbjudna filmer eller på You tube.

Hur tar man sig förresten an sådana diskussioner?

- Det viktigaste är att lyssna och vara närvarande, att vara öppen och ta varandra så som man är, säger Sofi.

Barnen kan vara mycket traumatiserade då de kommer.

Samtidigt har de en väldigt stark drivkraft att gå i skola och utbilda sig. Hemma har de kanske inte gått i skola på flera år.

En amerikansk gränsvakt blickar ut över gränsen mot Mexico
Bild: EPA/DAVID MAUNG

Med ett telefonnummer som bagage

De här barnen har kommit ensamma. Men en del av dem har någon familjemedlem i USA som kommit redan tidigare.

- De kan ha ett telefonnummer till en släkting med sig.

Vilket samtidigt är en risk. Kontaktuppgifter till en person i USA kan leda till att barnen kidnappas på vägen innan gränsen och släktingen utsätts för utpressning, förklarar Sofi.

Myten om USA lever kvar, säger Sofi, att de ska bli mottagna med öppna armar.

Chocken är stor då verkligheten ser annorlunda ut.

Gränsen mellan USA och Mexico vid Tijuana.
Bild: CC / Wikifreund

Sjuttiotusen ensamkommande barn på ett halvt år

Situationen med ensamkommande barn har blivit mer akut de senaste åren

Det har hänt att antalet barn på ett halvt år uppgått till 70 000, berättar Sofi.

- Lagen säger att de har rätt till juridisk representation, men staten betalar inte för den. Vilket betyder att barnen borde kunna representera sig själva, vilket heller inte går.

Casa Libre i Los Angeles.
Bild: Sofi Koivula

Därför har det uppstått organisationer som den som Sofi Koivula sen i somras också jobbar för, KIND (Kids in Need of Defence) vars finansiering bland annat skådespelerskan Angelina Jolie och Microsoft står för och som bekostar ensamkommande barns juridiska processer och jurister.

Sofis nya roll är att fungera som utredare inför själva rättegångsbehandlingen av fallet. Hennes jobb är att ta reda på hurdan asyl som är aktuell för det enskilda barnet.

I praktiken handlar det om att prata och vinna barnets förtroende.

Vilket kan vara svårt. Barnen kommer från situationer där det inte gått att lita på myndigheterna överlag och polisen i synnerhet, förklarar Sofi.

- Tack vare att jag jobbat i flera år på härbärget så har jag lärt mig hur jag ska prata med dem så att de får fram sin berättelse. Ofta har de helt klara fall för asyl, men om de inte vågar berätta så blir det svårt, förklarar Sofi.

Samtalet för asylutredningen kan ta från ett par-tre timmar upp till åtta timmar.

Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS

Donald i tankarna

Presidentvalet har diskuterats aktivt ända sen Trumps kandidatur blev klar.

- Barnen frågade i ett tidigt skede om de ska bli deporterade nu? Och sen har det varit ett par år av rädsla för att Trump ska vinna.

Då han till sist gjorde det var det en svår sak att smälta.

- Det har känts jobbigt och skrämmande. Men vårt jobb fortsätter, vi behövs ju mer än någonsin nu. Och vi har människor som lobbar för våra frågor i Washington.

USA:s president Barack Obama vid presskonferens i Vita huset den 14 november 2016.

Speciellt är det en skrinläggning av Obamas sjukförsäkringsprogram som kommer att drabba de här barnen om så sker.

Liksom den eventuella muren som berör de nya potentiella barnimmigranterna.

Och så det s.k. DACA-programmet, det som Obama startade där barn under 16 utan inresepapper kan få rätt att stanna i USA. Det riskerar nu att avslutas.

Reaktionerna från omvärlden har däremot varit stöttande.

- Folk har hört av sig med sådant som att ”Fortsätt” och ”ge inte upp” och det har varit fint att märka.

Vega Eftermiddag: Vega EM Lördag 19.11.16/ Sofi Koivula om invandrarbarnen i USA

6:35
Donald Trump och Barack Obama skakar hand i Vita huset.
Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln